Advokaten 1
Fokus Barnkonventionen blir lag » Barnkonventione
n I Norge är barnkonventionen lag sedan 2003. Lagen har enligt norska barnrättskämpar blivit en succé och stärkt barnets ställning. Samtidigt finns fortfarande mycket kvar att göra. Och kanske är det inte lagen i sig som ger resultat – utan vad man gjort efter införlivandet. F örespråkare för en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt hänvisar nästan mangrant till vårt västra grannland som en förebild och föregångare. I Norge blev barnkonventionen lag år 2003. Då införlivades den i menneskerettsloven. Menneskerettsloven ska ges företräde om det uppstår en konflikt med annan lag. Norge transformerade också in konventionen i övrig lagstiftning. Samtidigt har man också satsat på att sprida kunskap om barnkonventionens regler till alla som är berörda. – Vi brukar tala om flera huvudskäl till att barnkonvetionen kan beskrivas som en succé i Norge, säger Elin Saga Kjørholt, jurist och seniorrådgivare hos Barneombudet, den norska barnombudsmannen. Faktorerna är, enligt Elin Saga Kjørholt, att konventionen fått mycket mer uppmärksamhet efter införlivandet. Dessutom har kunskapen ökat, man har börjat använda barnkonventionen som ett politiskt redskap, och det har kommit allt fler domar som ger vägledning. Framstegen handlar inte minst om två av huvudprinciperna i konventionen, artikel 3 om att barnets bästa ska komma i första rummet och artikel 12 att barn har rätt till information och att bli hörda, berättar Elin Saga Kjørholt. Precis som i Sverige har norska barn det generellt ganInkorporeringen av barnkonventionen upplevs som en seger för barns rättigheter i Norge. 36 ska bra, påpekar Elin Saga Kjørholt. Men för vissa särskilt utsatta barn har barnkonventionens stärkta ställning kommit att betyda mycket. – Den största direkt rättsliga betydelsen har den nog haft när det gäller ungdomar och kriminalitet, barn i arrest, häkte och fängelse. Sedan har den fått stor betydelse i migrationsrätten, och där tittar man främst på om barnets bästa har tillmätts tillräcklig vikt, säger Elin Saga Kjørholt. FINNS UTMANINGAR Norge har fått beröm av FN:s barnrättskommitté för inAdvokaten Nr 3 • 2016 förlivandet av barnkonventionen i inhemsk rätt. Samtidigt pekar kommittén i sina rapporter på att konventionen inte fått tillräcklig spridning på lokal nivå. Även Elin Saga Kjørholt betonar vikten av att hela tiden arbeta lokalt med kunskapsspridning. Det finns också en hel del att göra vad gäller barn som inte får den omsorg de behöver av vårdnadshavarna, inom migrationsrätten, barn som frihetsberövas och kring mobbning i skolan, påpekar Elin Saga Kjørholt. En annan svårighet för att förverkliga barns rätt, som också barnrättskommittén pekat på, är att Norge erbjuder små möjligheter för enskilda barn att klaga på beslut som kränker deras rättigheter. Norge har, i likhet med Sverige, inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, om klagorätt för barn. Elin Saga Kjørholt ser behov av ett bättre system för klagomål, kanske via Barneombudet.