Advokaten 1
Nyheter Årsavgift till Advokatsamfundet är inte a
vdragsgill Regeringen anser inte att det finns skäl att göra ändringar i inkomstskattelagen som gör advokats avgift till Advokatsamfundet avdragsgill. Beskedet från regeringen har dröjt i nästan tre år. I en promemoria begärde AdDet blir allt vanligare med elektroniska eller digitala bevis. Digitala bevis skapar problem i domstolarna Jonas Ekfeldt är doktorand i rättsinformatik vid juridiska institutionen på Stockholms universitet. I sin framlagda doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis identifierar han omfattande problem med digitala bevis i domstolarna. I takt med att samhället digitaliseras blir elektroniska eller digitala bevis allt vanligare, bland annat i domstolarna. Men det är inte klarlagt hur bevisen ska hanteras och bedömas. – Ett problem med så kallade elektroniska eller digitala bevis är att lagstiftaren inte har försett våra domare med några ändamålsenliga verktyg för bevisningens bedömning. Tiden har till viss del stått still i lagstiftningshänseende medan utvecklingen har rullat på i samhället utanför. Bevisningen kan dessutom vara mycket tekniskt komplex. För att kunna bedöma värdet av sådan bevisning måste det finnas en förståelse för dess sammansättning och felkällor. Utan sådan kunskap ökar risken för att våra domare inte klarar av att värdera den på ett fullvärdigt sätt, säger Jonas Ekfeldt. Enligt Jonas Ekfeldt behövs mer kunskap i ämnet. – Vi bör se till att våra domare får det stöd och den kunskap som krävs för att kunna hantera även sådan här bevisning. I förlängningen handlar det om att upprätthålla förtroendet för våra domstolar, säger han. Jonas Ekfeldt var från 1990-talet och framåt verksam som internationellt uppmärksammad musikproducent och sångare. 8 Sveriges advokatsamfund begärde i en skrivelse som inkom till Finansdepartementet den 14 mars 2013 att advokats avgift till samfundet ska vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. vokatsamfundet att en särskild bestämmelse skulle införas i inkomstskattelagen (1999:1229), som klargör att årsavgiften till Sveriges advokatsamfund inte ska räknas som en sådan personlig levnadsomkostnad som inte får dras av. Detta då avgiften är en nödvändig förutsättning för yrkesutövningen som advokat. I ett beslut, nästan tre år senare, från den 18 februari 2016 skriver regeringen att det inte finns skäl att föreslå riksdagen en sådan ändring i inkomstskattelagen som Advokatsamfundet har föreslagit. Regeringen vidtar därför ingen åtgärd med anledning av samfundets skrivelse. läs regeringsbeslutet, Advokatsamfundets hemställan om lagändring och Advokatsamfundets promemoria på Advokatsamfundets webbplats. HD ska pröva rätt till dröjsmålsränta för asylbiträde Tingsrätten och hovrätten bedömde rätten till ränta på försenad ersättning olika. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd som gäller en advokats rätt till dröjsmålsränta på en försenad betalning från Migrationsverket. Betalningen gällde ersättning i ett ärende där advokaten var förordnad som offentligt biträde enligt utlänningslagen, och där ersättningen hade betalats ut med tre och en halv månads fördröjning. Advokaten stämde Migrationsverket och krävde dröjsmålsränta med nära 21 000 kr på den försenade ersättningen. Norrköpings tingsrätt konstaterade att varken lagen om offentligt biträde eller rättshjälpslagen innehåller några bestämmelser om rätt till ränta när betalningar sker för sent. Inte heller var räntelagen eller EU-direktivet om bekämpande av sena betalningar direkt tilllämpliga på förhållandet mellan advokaten och Migrationsverket, eftersom det inte rörde sig om en handelstransaktion. Men tingsrätten menade att de skäl som ligger bakom EU-direktivet borde beaktas. DomstoHögsta domstolen har meddelat prövningstillstånd som gäller en advokats rätt till dröjsmålsränta på en försenad betalning från Migrationsverket. len noterade att Justitiekanslern 2014 hade tillerkänt en advokat skadestånd för ränteförlust på grund av Migrationsverkets brister i sin handläggning, och att JK hade uttalat att betalning från Migrationsverket rimligen borde ske inom en vecka efter att biträdets räkning har godkänts. enligt tingsrätten har situationen när utbetalning av tillerkänd ersättning dröjer sådan likhet med ett vanligt civilrättsligt fordringsförhållande, att det framstår som rimligt att låta dröjsmål med utbetalningen förenas med skyldighet att betala dröjsmålsränta. Tingsrätten tillämpade räntelagen analogt och dömde Migrationsverket att betala den begärda dröjsmålsräntan till advokaten. Men Göta hovrätt ändrade tingsrättens dom. Hovrätten ansåg att det var uteslutet att tillämpa räntelagen analogt och hänvisade till rättspraxis. Tvärt emot tingsrätten fann hovrätten att JK:s beslut från 2014 bekräftade rättsläget och konstaterade att EU-direktivet inte omfattar sådana biträdesuppdrag som målet gällde. Advokaten överklagade till Högsta domstolen, som beslöt att meddela prövningstillstånd den 3 mars. MA HD:s beslut den 3 mars 2016 i mål nr T 4073-15 Advokaten Nr 3 • 2016 FOTO: TOM KNUTSON