Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
I Storbritannien har man bland annat kunnat se po
sitiva effekter av läsecirklar som ökad och breddad läsning, ökad utlåning och konsumtion av böcker, men också hur läsecirklar bidrar till ökade kunskaper och en känsla av gemenskap. Forskning om läsecirklar för synskadade har betraktat läsecirklar ur ett socialt rättviseperspektiv och som ett medel för social inkludering. En forskningsrapport från Skottland som direkt adresserar frågan om bokcirklars läsfrämjande potential visar bland annat vilken inverkan litteraturcirklarna har på läsfärdighet, läsengagemang och läsattityder, med särskilt avseende på genus. Rapporten redovisar att bokcirklarna för med sig såväl ökad entusiasm inför läsning som förbättrade attityder och läsbeteenden. Både pojkar och flickor som deltagit i cirklarna uppvisar betydligt positivare attityder gentemot läsning i skolan och överhuvudtaget. Enligt forskarna fungerade litteraturcirklarna bäst när lärarna gjorde ett förberedande arbete för att underlätta samarbetet, när eleverna var delaktiga i valet av litteratur och när grupperna träffades på en förutbestämd och reguljär basis. Att tillhöra en läsande grupp bidrog enligt rapporten till ett fördjupat läsengagemang hos eleverna. Litteraturcirklarna erbjöd eleverna utrymme att samtala om böcker, och genom sådana samtal definiera sig själva som läsare. Detta visade sig särskilt viktigt för pojkar, vars sociala nätverk i övrigt inte verkade erbjuda några sådana möjligheter. Genom att delta i olika typer av litteraturcirklar kan barn lära sig att bli läsare som läser med stor omfattning och variation och som betraktar läsning som en social aktivitet där de kan skaffa sig vänner. Sådana observationer är av stort intresse, inte minst mot bakgrund av forskningshypotesen att män i högre grad än kvinnor uppfattar litteraturläsning som en privatsak. Inom norsk biblioteksforskning har man kunnat iaktta att litteraturen fyller en svag symbolisk och social funktion för ett antal litteraturintresserade män i vuxen ålder, vilket innebär att de ställer sig utanför den form av social påverkan som är betydande för kvinnors litteraturintresse. När litteraturen får en social funktion, är det enligt denna forskning också sannolikt att litteraturläsningen ökar. Att läsning betraktas som en privat angelägenhet kan bidra till att många pojkar och män tappar motivationen att läsa. Om detta stämmer, ger det ett mycket starkt argument för att främja social läsning för i synnerhet pojkar och män. Ett effektivt sätt kunde vara litteraturcirklar som vänder sig till pojkar, som utgår från gruppens identifierade intressen och inte från början begränsar sig till fiktionslitteratur. Under 2000-talet har ett flertal digitala bokcirklar startats i Sverige. Liksom i traditionella bokcirklar IRL består medlemmarna i digitala bokcirklar till större delen av kvinnor. Man kan dock intressant nog notera något fler deltagare av manligt kön procentuellt sett. Läsecirklar är endast en del av ett större läsengagemang online. Digitalt bokcirkeldeltagande innebär inte bara att diskussionen kring läsupplevelen sker efter det att boken blivit läst, utan också under tiden den blir läst, ett resultat av det dagliga användandet av sociala medier. Till kategorin Mass Reading Events hör en typ av läsfrämjande initiativ som syftar till att under en begränsad tid samla läsare i en stad, region eller ett helt land kring en gemensamt läst bok. Forskningen har använt akronymen OBOC om model109