Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
bra öppettider, att enkelt kunna hitta det man sö
ker, samt att enkelt kunna ta sig till biblioteket. Oftast stämmer värderingarna överens bland användare och tillfrågad personal, men det finns också anmärkningsvärda skillnader. Exempelvis anser över hälften av personalen att det är mycket viktigt att biblioteket är en plats där man umgås med andra, att jämföra med knappt var åttonde användare som anser samma sak. Sammanfattningsvis vill användarna att biblioteket ska ligga inom räckhåll, erbjuda en rofylld miljö med en kunnig och trevlig personal, samt ett rikt urval av böcker. Parallellt med utvecklingen av biblioteksrummet som en mötesplats för kultur och litteraturintresserade har det också uppstått alternativ i form av så kallade litteraturhus. På åttiotalet grundades ett första Literaturhaus i Berlin, ett exempel som sedan dess följts på flera håll i Tyskland och i övriga Europa. Till litteraturhusens aktiviteter hör exempelvis föredrag, utställningar, fortbildningsseminarier, författarbesök och läsecirklar. Utformningen av nya biblioteksrum kan vara mer eller mindre forskningsförankrade. I Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm är exempelvis både utformningen av rummet och verksamheten grundad i pedagogisk teori. När Rum för barn byggdes år 2005 var det med ambitionen att utforma ett bibliotek med ett konsekvent barnperspektiv. I Rum för barn har rummets fysiska utformning fått ett större utrymme än vad som är vanligt på mer traditionella bibliotek, och man har också övergett det traditionella klassifikationssystemet för att istället ordna böckerna så att barnen själva kan hitta dem. Det finns många skäl för biblioteken att arbeta uppsökande. Det kan handla om något så konkret som fysiska hinder för låntagare att ta sig till biblioteket. Det kan också handla om kulturella hinder; bibliotekarier som deltagit i projekt som rör idrott och läsning har exempelvis vittnat om att de fått bättre kontakt med ungdomar de mött på deras egen arena än i biblioteket. Det finns bland folkbibliotekens uppsökande verksamheter en tradition av att upprätta fysiska bokbestånd på andra platser än i biblioteksbyggnaden och dess filialer, en typ av uppsökande arbete som genomgått viss förnyelse under senare tid. Att nå ut genom att upprätta nya bokbestånd kan innebära alltifrån mer självklara varianter såsom bibliotek i väntrum, till mer experimenterande så som bibliotek i simhallar. Som ett led i en satsning på att flytta ut delar av bokbeståndet till andra platser än den fysiska bibliotekslokalen har exempelvis tvättstugebibliotek upprättats på många håll i landet, kapprumsbibliotek är en annan variant, liksom omklädningsrumsbibliotek. Arbetsplatsbiblioteken har en lång tradition att falla tillbaka på, och tycks efter en period av nedgång röna ett förnyat intresse. Det gäller även mobila bibliotek av olika slag, såsom bokbussar och bokbåtar. Arbetsplatsbiblioteken hör till de mer etablerade varianterna av bokbestånd på platser utanför bibliotekets väggar. Arbetsplatsbibliotek i bildningssyfte fanns redan under 1800-talet, inrättade av arbetsgivare och/eller filantropiskt verksamma personer. Från slutet av 1800-talet inrättas arbetsplatsbibliotek av representanter för arbetarrörelsen. Dessa bibliotek fanns oftast inte på arbetsplatserna, utan i Folkets hus eller i någons hem. På 1970-talet inleddes en mer omfattande försökverksamhet 113