Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
International Reading Association (1999). Adolesc
ent literacy: a position statement for the Commission on Adolescent Literacy of the International Reading Association. Jones, Troy & Brown, Carol (2011). Reading Engagement: A Comparison Between Ebooks and Traditional Print Books in an Elementary Classroom. International Journal of Instruction. Vol.4, No.2. Juncker, Beth (2010). Barns bibliotek – nya villkor, nya utmaningar, nya teorier, nya begrepp. Ingår i: Rydsjö, Kerstin; Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.). Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Kamienski, Per-Jakob (2010). Förändringar i synen på bokprat för barn och unga. En diskursiv läsning av artiklar i Biblioteksbladet 1932–2007. Uppsala: Uppsala univ., Institutionen för ABM, Biblioteks- och informationsvetenskap. Masteruppsats. Karlsson, Carina & Steen, Kerstin (2006). Lust och lärande i läsfrämjandet: Pedagogiska perspektiv på bibliotekarierollen och metoderna bokprat, boksamtal och Sommarboken. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats. Karlsson, David (2010). En kulturutredning: pengar, konst och politik. Göteborg: Glänta produktion. Keane, Nancy J. & Terence W. Cavanaugh (2009). The Tech-Savvy Booktalker: A Guide for 21stCentury Educators. Westport, Conn: Libraries Unlimited. Kim, Jimmy (2004). Summer Reading and the Ethnic Achievement Gap. Journal of Education for Students Placed at Risk (JESPAR). 9, 169–188. Kinnell, Margaret & Shepherd, Jennifer (1998). Promoting reading to adults in UK public libraries. London: Taylor Graham. Kjersén Edman, Lena (2013). Tala om böcker: boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet. Lund: BTJ förlag Klaesson, Gunnar (2011). Läs för mig pappa! En handledning. Stockholm: En bok för alla Klasson, Maj (1991). Bibliotekarien: Forskarens kollega och allmänhetens guide inför 2000-talet, Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, (78), nr. 3–4, s. 80–92. Kohkoinen, Anette (2008). I rörelse. Projektet som förenar läsning och idrott i Västerbotten 2005–2007. Slutrapport. Krashen, Stephen D. (2004). The power of reading: insights from the research. 2nd ed. Westport, Conn.: Libraries Unlimited. Krashen, Stephen D. (2011). Free Voluntary Reading. Westport, Conn.: Libraries Unlimited. Kulturrådet (2014). Handlingsprogram för läsfrämjande. Kümmerling-Meibauer, Bettina (2014). Bookstart: Bringing Books to Babies. Ingår i: Maas, Jörg F., Ehmig, Simone C. & Seelmann, Carolin (red.) Prepare for Life! Raising Awareness for Early Literacy Education: Results and Implications of the International Conference of Experts 2013. Mainz: Stiftung Lesen. Kåberg, Catharina (2013). Läskraft! Högläsning för personer med demenssjukdom. Slutrapport. Centrum för lättläst. Kåreland, Lena (2009). Estetik och livskunskap i skolans litteraturläsning. Ingår i: Nilsson, Skans Kersti & Pettersson, Torsten (red.). Litteratur som livskunskap – tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning. Borås: Högskolan i Borås. Körling, Anne-Marie (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & kultur. Langemack, Chapple (2003). The booktalker’s bible: how to talk about the books you love to any audience. Westport, CT: Libraries Unlimited. Larsson, Emma (2009). En godnattsaga för demokratin? En undersökning av ett läsfrämjande projekt i facklig regi. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats Ledin, Maria (2005). Barnbibliotekariers kompetens och kärnkunskaper på området litteraturförmedling och läsfrämjande arbete. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats. 123