Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Kapitel 2. Läsning Några förhållningssätt till lä
sning Forskaren Sten Furhammar (1997) har delat in några vanliga förhållningssätt till läsning i fyra huvudkategorier. Kategorierna ska varken uppfattas som statiska, hierarkiska, eller klart avgränsande till varandra. • Den opersonliga upplevelseläsningen är inriktad på underhållning och förströelse, där kopplingar mellan texten och egna erfarenheter är ovanliga. • Den personliga upplevelseläsningen innebär att läsaren gör kopplingar mellan texten och egna erfarenheter. • Den opersonliga instrumentella läsningen syftar till att få kunskaper som direkt kan översättas till andra sammanhang. • Den personliga instrumentella läsningen har en terapeutisk effekt i form av exempelvis tröst eller existentiell självreflektion. Det finns ett samband mellan det Furhammar benämner personlig upplevelseläsning och läsmotivation. Möjligheten att göra kopplingar mellan det lästa och det egna livet, så kallad subjektiv relevans, har av forskningen framhållits som en viktig motiverande faktor. En annan faktor är möjligheten att göra egna val. Här framträder ett välkänt dilemma: ska läsaren själv helt och hållet avgöra urvalet, eller finns det skäl att försöka påverka det i nya riktningar? Vilket svar man ger beror på hur man förstår sin roll som litteraturförmedlare. Furhammars typologi ger exempel på förhållningssätt utifrån ett läsarperspektiv. I fråga om läsning utifrån ett förmedlarperspektiv har man skiljt mellan pragmatiska, traditionalistiska och emancipatoriska förhållningssätt. Modellen förekommer på flera håll i forskningen om bibliotek och läsfrämjande (se exempelvis Rydsjö & Elf 2007). • Det pragmatiska förhållningssättet innebär att pedagogen/bibliotekarien lägger störst vikt vid att barn och unga läser, utan att lägga några synpunkter på innehållet. • Det traditionalistiska synsättet innebär att man vill förmedla ett kulturarv i form av exempelvis sagor, svenska barnboksförfattare eller centrala klassiker. • Det emancipatoriska synsättet har istället fokus på elevernas individuella och kritiska läsutveckling. Flera forskare har på liknande sätt identifierat ett slags tredje ståndpunkt mellan folkbildning och efterfrågan, eller förmyndare och marknad om så vill, med avseende på hur bibliotekarier uppfattar sina yrkesroller i förhållande till användarna. Den norska biblioteksforskaren Jofrid Karner Smidt har i avhandlingen Mellom elite 19