Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Kulturrådets förord Just nu finns det goda möjlig
heter att stärka läsandet. En diskussion om läsningens betydelse för lärande och bildning och för människors möjligheter att delta aktivt i samhället pågår sedan ett par år i medierna. Flera statliga myndigheter har fått stärkta uppdrag för att främja läsning, bland annat Skolverket och Kulturrådet. En ny bibliotekslag förtydligar bibliotekens uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning och kulturell verksamhet. Kulturrådet har sedan 1990-talet fördelat medel till lokala och regionala läsfrämjande projekt. Utgångspunkten för myndighetens arbete är litteraturen som konstform och läsningen som konstnärlig upplevelse och väg till bildning. Under åren har en rad framgångsrika projekt genomförts. Men utmaningarna är fortfarande stora. Internationella tester visar fortfarande en nedåtgående trend för ungas läsförståelse. De nya nationella målen för litteratur- och läsfrämjande betonar också allas rätt att ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Det finns därför anledning att stanna upp och reflektera. Hur ser kunskapsläget ut? Vilka samlade erfarenheter finns om hur vi kan öka och bredda läsningen och förbättra tillgången till litteratur för alla barn och vuxna? Kulturrådet har anlitat forskaren Jonas Andersson för att ta fram en kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning. Målgrupp är alla som bedriver läsfrämjande verksamhet, t.ex. bibliotek, organisationer, skolor och förskolor. Med den här rapporten vill Kulturrådet bidra till fördjupad kunskap, förbättrad praktik och en fortsatt diskussion om hur läskunniga kan bli läsare och hur vi kan öppna vägar till litteraturen för alla de som ännu inte läser. Staffan Forssell, generaldirektör för Kulturrådet 3