Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
också knutits ett forskningsprojekt, ”Läsa med de
yngsta”, inom vilket två forskare verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg avser att med kvalitativa metoder studera projektet. Samtliga barn som deltar i projektet får den bok som avdelningen arbetar med. Inom projektet har man också låtit ta fram en pedagogisk skrift (von Baumgarten Lindberg 2013). Högläsning Antalet program och projekt som syftar till att informera om vikten av och uppmuntra till högläsning för barn är många. Det finns det goda skäl till. Vid mitten av åttiotalet lät U.S. Department of Education ge ut rapporten Becoming a Nation of Readers (Anderson 1985), en rapport som tillkom mot bakgrund av alarmerande skolresultat. Rapporten presenterade forskning om läsning och ur resultaten härledda rekommendationer. Då praktiskt taget allt i skolans läroplan bygger på läsning är ungas läsning både att betrakta som orsaken till och lösningen på problemet, resonerade man. I rapporten påpekas att den enskilt viktigaste aktiviteten för att bygga den kunskap som krävs för eventuell framgång i läsning är att läsa högt för barnen. Högläsningens goda effekter på barns språkutveckling är väl dokumenterade. Välkänt är att högläsning berikar barns ordförråd och förmåga att uttrycka sig. Högläsning är också ett sätt att tidigt väcka intresse för böcker och läsning. Högläsning kan också vara en introduktion till hur en berättelse fungerar. För barn kan högläsning inte minst innebära ett första möte med litteraturen som konstform. Det har påpekats att högläsning i hemmet gör att barn läser mer på egen hand (se exempelvis Krashen 2004). I boken Läsa högt för barn (Dominkovic m.fl. 2006) betraktas högläsning som ett av de viktigaste stegen för att skapa läsmotivation och en positiv attityd till läsning. I artikeln Reading aloud to children: the Evidence (Duursma m.fl. 2008) sammanfattas ett flertal belägg för högläsningens positiva inverkan. Bland annat betonas vikten av att föräldrar, genom att högläsa för sina barn, förmedlar en positiv attityd gentemot böcker och läsning som kan bli avgörande för deras läsutveckling. Forskningen har också uppmärksammat samband mellan högläsning och studieresultat. Vikten av högläsning har exempelvis framhållits av Wells (1986), som undersökt sambandet mellan tidiga skriftspråkliga erfarenheter och senare skolframgångar. En omfattande undersökning med anspråk på att vara den första att undersöka de långsiktiga effekterna av lustläsning över tid har genomförts vid Institute of Education vid University of London (Sullivan & Brown 2013). Enligt studien, där läsbeteendet hos närapå 6000 unga undersökts, presterar barn vars föräldrar regelbundet läst högt för dem bättre på tester som mäter vokabulär, stavning och matematik än barn vars föräldrar inte ägnat sig åt högläsning. Frågan är förstås om högläsningen ensam orsakat dessa goda resultat eller om barn vars föräldrar regelbundet läser högt för dem också påverkas positivt av andra faktorer. En högläsare som läser med inlevelse kan ge texten liv, vilket inte minst kan vara en tillgång för barn med lässvårigheter. Genom högläsning kan också redan läskunniga barn ta till sig texter de själva ännu inte förmår läsa. Högläsning är också ett 43