Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
den viktigaste förebilden för både pojkar och fli
ckor. Utanför den omedelbara sociala miljön kommer förebilderna från såväl politikens som religionens område, men främst bland sportutövare i allmänhet och fotbollsspelare i synnerhet. Fler pojkar än flickor uppger sportutövare bland sina förebilder. Flera av de utfrågade uppger att lästips från kända idrottsutövare skulle uppmuntra dem att läsa. Undersökningens slutsats är att föräldrarnas viktiga roll som läsande förebilder talar för läsfrämjandeprogram med familjer som målgrupp, men att man samtidigt inte ska underskatta metoden att använda kända personer i arbetet med att påverka unga att läsa. Läsning och genus Att pojkar generellt sett uppvisar sämre läs- och skrivförmåga än flickor finns belagt i ett flertal större studier, liksom skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor vad gäller läsvanor. En sammanställning av forskning i ämnet utförd på uppdrag av National Literacy Trust visar att flickor inom OECD-länderna inte bara presterar bättre på tester som mäter läsfärdighet, de är också mer benägna att tycka om läsning, läsa oftare, tänka positivt kring läsning och uppfatta sig själva som läsare (Clark & Burke 2012). I Sverige har man kunnat konstatera att könsskillnaderna beträffande läsförmåga är så gott som lika oavsett socialgrupp. Läsforskaren Karin Taube (2013) har relaterat detta till att pojkar läser mindre på sin fritid, som ett resultat av en mindre positiv attityd till läsning. Kvinnor i Sverige läser mer än män – i synnerhet om man ser till läsning av skönlitteratur. Litteraturutredningen (2012) pekar på att andelen kvinnor i befolkningen som någon gång per vecka läste skönlitteratur år 2007 var nästan dubbelt så stor som motsvarande del av männen, och för yngre kvinnor nästan tre gånger så stor som motsvarade del av de yngre männen. Inom OECD-länderna ägnar sig i genomsnitt drygt hälften (52 procent) av pojkarna i åldern 15 år åt nöjesläsning (reading for enjoyment), att jämföra med nästan tre fjärdedelar (72 procent) av flickorna som uppger att de läser för nöjes skull (OECD 2010). Hur förklara skillnaden mellan pojkars och flickors läsvanor? Frågan är komplex, men grovt sett kan man urskilja två typer av förklaringar. Bland de mer omstridda/ ifrågasatta förklaringarna hör förmodade biologiskt betingade skillnader i ”inlärningsstilar”. Att betrakta läsvanor ur ett socialt perspektiv har vunnit större acceptans. Klyftan mellan pojkars och flickors läsvanor har förklarats med att vi socialiseras in i olika läsroller. Med begreppet socialisation förstås här den process genom vilken individer införlivar omgivningens normer/kultur, en process som till stor del sker omedvetet. Läsvanor kan inom detta fält betraktas utifrån sociala föreställningar om manlig respektive kvinnlig identitet. Pojkars läsvanor har exempelvis uppfattats som produkten av en social påverkan gentemot pojkar att anpassa sig till maskulina identiteter, i kombination med stereotypa föreställningar om läsning som en ”feminin” sysselsättning. Att barn socialiseras in i genusrelaterade förhållningssätt till läsning av skönlitteratur har uppmärksammats av litteraturvetaren Lena Kåreland (2009). En forskare som lagt särskild emfas vid läsningens genusaspekt är Gunilla Molloy (2007). Såväl 51