Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
man låtit barn i femte klass läsa för barn i förs
kolan, med tydliga vinster för båda parter: yngre barn i förskolan får en äldre läsande förebild, och äldre barn med lässvårigheter erbjuds en högläsningsträning de kan känna sig bekväma med (McKoy Lowery m.fl. 2008). Liknande verksamhet förekommer på flera skolor i Sverige. I Umeå pågick mellan 2008–2011 projektet Bokbundisar, där barn i lågstadie- eller mellanstadieåldern och ungdomar i högstadie- eller gymnasieåldern träffades regelbundet för att tillsammans ägna sig åt högläsning och andra läsrelaterade aktiviteter. Inspirationen hämtades från verksamhet med Book Buddies på Nya Zeeland och i USA. Mer om Bokbundisar kan man läsa i inspirationshäftet Men läs då!, som togs fram inom ramen för projektet (Föreningen Kulturstorm 2011). Där beskrivs bland annat mentorskapets dubbla fördelar: yngre får uppmärksamhet från äldre, och äldre stärker sitt självförtroende genom att agera förebilder. Idrottsutövare som läsande förebilder Att involvera idrottsorganisationer i läsfrämjande projekt och kampanjer är vanligt förekommande såväl nationellt som internationellt. I Sverige tilldelades Kulturrådet år 2013 regeringsuppdraget att genomföra en läsfrämjandesatsning med det särskilda syftet att tillgängliggöra litteratur för idrottande flickor och pojkar. Det långsiktiga målet med satsningen var att väcka ett tidigt intresse för läsande och bidra till ökad läsfärdighet och läslust. I regeringsbeslutet konstateras att det inte minst bland pojkar varit en tydlig trend att läsande och läskunnighet minskat under senare år. Som skäl för regeringens beslut anförs statistik som visar att en stor och växande grupp av unga pojkar i åldern 15 år uppvisar allvarliga brister i läsförståelse. Regeringen bedömer detta som ett demokratiproblem och ett jämställdhetsproblem, som riskerar att få allvarliga återverkningar i samhällslivet och bidra till utanförskap. I regeringens beslut förknippas pojkars val att inte läsa med sociala normer om manlighet. Ett sätt att förändra sådana normer är att nå fram till den aktuella målgruppen genom vuxna förebilder. Förebilden är i detta fall idrottsledaren. Regeringsuppdraget resulterade i projektet PAUS, en nationell satsning i samarbete med Riksidrottsförbundet, SISU Idrottsutbildarna och Kulturrådet. Till detta projekt har man knutit en läscoach som arbetar med att inspirera, sprida kunskap och agera läsande förebild. På Kulturrådets hemsida listas ett flertal pågående svenska projekt kring idrott och läsning inom ramen för PAUS. I en rapport från Myndigheten för kulturanalys (2014) över de jämställdhetssatsningar som regeringen gjort på kulturområdet 2011–2014 presenteras Kulturrådets definition av uppdraget med idrott och läsning. Till de faktorer som bedöms som centrala för den kommande bidragsfördelningen och satsningens potential att lyckas, hör att den bör tolkas som ett inkluderande uppdrag, i vilket både flickors och pojkars läsande ingår. Flera av de projekt som förenat idrott med läsning har också vänt sig till både flickor och pojkar, medan andra har haft ett tydligare fokus på att förändra framför allt manliga negativa könsstereotyper vad avser läsning och följaktligen vänt sig till pojkar och män. 56