Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
I regeringens proposition fastslås att det saknas
en samlande nationell aktör som kan ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser utanför skolan. Merparten av det läsfrämjande arbetet bedrivs lokalt, vilket medför att erfarenhetsbytet inte är så omfattande som det borde vara, att större nationella eller flerregionala satsningar uteblir, liksom att läsfrämjandeprojekt sällan utvärderas. I likhet med litteraturutredningen föreslår därför regeringen att Statens kulturråd (Kulturrådet) bör ges i uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Under 2014 sammanställde Kulturrådet på regeringens uppdrag ett handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan, i samverkan med bland andra Statens skolverk, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), folkbildningens organisationer och Kungl. biblioteket (KB). I Kulturrådets uppdrag ingår såväl att fördela medel till läsfrämjande verksamheter som att själva initiera läsfrämjande verksamhet. Skolverket har påbörjat Läslyftet, en större kompetensutvecklingssatsning för skola, förskola och skolbibliotek med syftet att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga. I MTM:s uppdrag ingår att aktivt bidra till att utveckla och öka tillgången till litteratur och information för personer med funktionsnedsättning. Folkbildningens organisationer driver läsfrämjande verksamhet, inte minst för vuxna. Regeringens proposition Läsa för livet kom att innebära att en del av det statliga stödet till folkbildningen under 2014 destinerades för läsfrämjande verksamhet. Region-, läns- och folkbiblioteken har sedan länge arbetat läsfrämjande, ett arbete som fått förnyad aktualitet inte minst genom den nya bibliotekslagen. Läns- och regionbiblioteken lägger ner en betydande del av sina resurser på folkbibliotekens läsfrämjande arbete, och driver därutöver läsfrämjande verksamheter som vänder sig direkt till medborgarna. Kulturrådets utökade uppdrag för läsfrämjande möjliggör ökad uppföljning av olika insatser, samt insamling och spridning av metoder, utvärderingar och forskning för att höja nivån på kommande projekt. Föreliggande kunskapsöversikt är ett led i detta arbete. Kulturrådets uppdrag handlar om läsfrämjande utanför skolan, men någon skarp gräns mellan läsfrämjande i och utanför skolan är svår att dra, och kanske är det inte heller önskvärt. Kunskaper om läsfrämjande metoder, förstått som metoder för att väcka intresse för och skapa motivation till läsning, är förstås lika angeläget i som utanför skolan. Man kan därutöver peka på att folkbiblioteken och skolan förenas av ett delvis gemensamt uppdrag: Enligt läroplanen för grundskolan (Skolverket 2011) ska undervisningen ”stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva”. Enligt den nya bibliotekslagen som trädde i kraft år 2014 ska folkbiblioteken ”ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning”. Man kan i sammanhanget också peka på svensk forskning som betonat den potential som ligger i att inom skola och förskola bygga vidare på den kultur och de textvärldar som barn och unga möter utanför skolan (ex. Olin-Scheller 2006, Fast 2007, Schmidt 2013). Med kunskapsöversikt menas en sammanställning av vetenskaplig och/eller erfa8