Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
läsning överlag har redan berörts. Flera undersök
ningar redovisar att sommarläsningsprogram bidrar till ökad läsning, och med tanke på att programmen ofta är så utformade att deltagarna har att läsa ett försvarligt antal böcker under sommarledigheten vore ju alla andra resultat förvånande. Incitamentsprogram kan öka kvantiteten på barns läsning markant, men leder ökad läsning till en positiv attityd till läsning? Enligt forskaren Michael C. McKenna (2001) måste ett antal mer grundläggande frågor besvaras först. För det första: har den ökade mängden läsning hjälpt barnet att uppnå ett ökat flyt i sin läsning? Om så är fallet kan man förvänta sig att läsarens föreställningar om vad läsning kan ge förändras i positiv riktning. För det andra: har den ökade mängden läsning inneburit att barnet erbjudits ett läsmaterial som det funnit viktigt och intressant? Läsarens positiva förväntningar på vad läsning kan ge ökar när läsningen och läsaren ”kopplar” på så sätt att läsupplevelsen får en personlig betydelse. Huruvida yttre belöningar kan skapa läsmotivation hos barn eller tvärtom underminerar motivationen hör till läsforskningens många kontroverser. Det har påtalats att belöningar riskerar att bli det enda skälet för barn att läsa med resultatet att läsmotivationen upphör i samma ögonblick som belöningen uteblir. Det finns studier som indikerar att belöningar inte påverkar läsmotivationen nämnvärt. Det finns också undersökningar där belöningar visat sig inverka negativt på den inre läsmotivationen (Clark & Rumbold 2006). Dessa undersökningar har emellertid inneburit att barnen fått läsuppgifter som de funnit intressanta redan innan belöningen infördes, och resultatet skulle sannolikt se annorlunda ut om så inte var fallet. Flera forskare har funnit att belöningar med läsanknytning såsom exempelvis böcker påverkar den interna motivationen positivt (se exempelvis Gambrell 2011). Forskare som undersökt belöningars effekter på läsattityder har på liknande sätt förespråkat läsrelaterade belöningar (McKenna 2001). Sommarläsningsprogrammens effekter Det finns ett antal, företrädelsevis kanadensiska, nordamerikanska och brittiska, studier som redovisat positiva effekter av sommarläsningsprogram på elevers läsförmåga, läsvanor, läslust, självförtroende och biblioteksanvändning. En del av denna forskning har sammanställts i en rapport från Library and Archives Canada (2006). I rapporten behandlas program genomförda i bland annat Kanada, USA och Storbritannien. En undersökning av Summer Reading Challenge som utförts vid University of Leicester 2003 bygger exempelvis på 380 intervjuer med barn som deltagit. Där kan man bland annat ta del av uppgiften att 78 procent av deltagarna upplever att de genom programmet utvecklat en förbättrad läsförmåga. Man har också jämfört läsförmågan hos elever med likvärdig social bakgrund som deltagit respektive inte deltagit, och noterat betydande skillnader. I en av studierna konstateras att även barn som deltagit endast en kortare period i ett sommarläsningsprogram läser på en högre nivå än barn som inte deltagit alls (Celano & Neuman 2001). Är denna högre nivå av läsförmåga programmets förtjänst eller har man tvärtom deltagit i programmet på grund av den? Frågor av detta slag undviks sorgfälligt i rapporten. 80