Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Forskningslitteraturen om sommarläsningsprogram h
andlar ofta om i vilken grad programmen lyckats motverka Summer Learning Loss. Ett stort antal artiklar har skrivits i ämnet. I artikeln Summer reading and the ethnic achievement gap publicerad i Journal of Education for Students Placed at Risk argumenterar exempelvis Kim (2004) för att läsning av 4–5 böcker över sommaren är tillräckligt för att på ett avgörande sätt motverka de klyftor som uppstår till följd av sommarledigheten. Bland flera större studier som undersökt effekterna av sommarläsningsprogram kan doktorsavhandlingen The Effectiveness of Summer Reading Programs in Public Libraries in the United States nämnas (Locke 1988). Deshommes (2013) har undersökt effekterna av deltagande i sommarläsningsprogram på grundskoleelevers studieresultat. Nämnas kan också avhandlingen Building a nation of readers: multiple perspectives on Public library summer reading programs (De Groot 2009). Denna studie tar ett brett grepp på sommarläsningsprogram och försöker besvara frågan hur barn, föräldrar och bibliotekspersonal upplever sådana program. Det finns några större studier som undersökt effekterna av sommarläsningsprogram på elevers studieförmåga. Barbara Heyns Summer Reading and the Effects of Schooling (1978) har länge betraktats som den definitiva studien i ämnet, och framstår än idag som en ofta citerad källa för bibliotekarier som hämtar argument för sommarläsningsprogram. En studie av färskare datum är The Dominican study: public library summer reading programs close the reading gap (Roman m.fl. 2010). Studien är ett resultat av ett flerårigt forskningsprojekt vid Graduate School of Library and Information Science vid Dominican University, och avser att besvara frågan om folkbibliotekens sommarläsningsprogram förbättrat studieresultaten för i synnerhet socialt missgynnade elever i tredje och fjärde klass. Den redovisar flera positiva resultat, däribland att barn som deltog presterar bättre på tester som mäter läsförmåga än barn som inte deltog. Studien talar i sin helhet för att sommarläsningsprogram kan spela en betydande roll för att överbrygga läsklyftor och argumenterar för att folkbiblioteken här har en viktig funktion att fylla. En användbar handbok om sommarläsningsprogram som tar upp allt från forskning till planering och utvärdering är Fiore’s Summer Library Reading Program Handbook (Fiore 2005). Bland några förslag på best practice beträffande sommarläsningsprogram hör väl identifierade målgrupper, fungerande marknadsföringsstrategier, utvärderingsmetoder och erfaren personal. Litteraturen kring sommarläsningsprogram pekar också på vikten av att effektivt marknadsföra programmen till föräldrar med barn i skolåldern, där biblioteken bör betona de utbildningsrelaterade fördelarna med sommarläsningsprogram gentemot föräldrarna. Sommarläsningsprogram bör vidare präglas av en effektiv samverkan med skolor. Programmet Summer Reading Challenge visade sig exempelvis fungera bäst när bibliotek, skolor och lokala myndigheter samarbetade. Skolan kan identifiera grupper av barn och deras familjer för att erbjuda praktiskt stöd att delta, samt följa upp de framsteg som elever gjort i samband med programmet. Därutöver kan skolan knyta personliga kontakter med föräldrar och uppmuntra syskon, äldre kompisar och läskompisar att följa med yngre läsare till biblioteket. Skolan kan också länka samman sommarläsningen med 82