Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
höstterminens undervisning, genom att under höste
n anknyta till de texter som lästes i samband med sommarläsningsprogrammet. Man kan avslutningsvis fråga sig om läsfrämjande utanför skolan i form av sommarläsningsprogram organiserade av folkbiblioteken överhuvudtaget bör ägna sig åt att ställa krav i form av exempelvis en viss mängd läsning, och utifrån de internationella exempel som redovisats måste svaret bli: varför inte? Forskaren Mats Dolatkhah (2013) har pekat på en paradox som läsfrämjande verksamhet ofta har att hantera: utveckling av god läsförmåga hänger samman med upplevd läslust och möjligheten att själv bestämma över sin läsning, och det finns således en risk med att bedriva läsfrämjande verksamhet på ett sätt som förknippar läsandet med prestationer. Samtidigt konstaterar han att det uppstår problem för institutioner vars uppdrag just är att arbeta läsutvecklande och läsfrämjande om barn inte upplever läslust, och själv vill bestämma att ägna sig åt något annat än läsning. Hur främjas läsning och läsutveckling bäst bland barn som själva inte upplever något större eget intresse, frågar han sig – och det är väl egentligen den mest väsentliga frågan att ställa i sammanhanget. Vad för slags krav som ska ställas behöver givetvis avgöras från fall till fall, men det finns ingenting som talar för att krav bör helt uteslutas från läsfrämjande verksamhet. Att betona fria val, både med avseende på att delta och vad som ska läsas, utesluter inte krav på prestation. Varför inte följa det engelska exemplet och använda ordet utmaning? Referenser Celano, D. & Neuman, S. (2001). The Role of Public Libraries in Children’s Literacy Development: An Evaluation Report. Pennsylvania: Pennsylvania Department of Education. Clark, Christina & Rumbold, Kate (2006). Reading for pleasure: a research overview. London: National Literacy Trust. Cooper, Harris M. (2003). Summer learning loss: the problem and some solutions. Champaign, IL, ERIC Clearinghouse on Elementary and Early Childhood Education. De Groot, Joanne Carroll (2009) Building a nation of readers: multiple perspectives on public library summer reading programs. Diss. University of Alberta 2009. Deshommes, Renee D. (2013). The effects of summer reading programs on the academic achievement of elementary students. Diss. University of Arkansas 2013. Dolatkhah, Mats (2013). Skolbibliotek och läsfrämjande: Tre problemområden. Ingår i: Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson (red.) (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ förlag. Fiore, Carole D. (2005). Fiore’s summer library reading program handbook. New York: Neal-Schuman Publishers. Gambrell, Linda B. (2011). Seven Rules Of Engagement: What’s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher. 65, 172–178. Heyns, Barbara (1978). Summer Reading and the Effects of Schooling. New York: Academic Press. Karlsson, Carina & Steen, Kerstin (2006). Lust och lärande i läsfrämjandet: Pedagogiska perspektiv på bibliotekarierollen och metoderna bokprat, boksamtal och Sommarboken. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats. Kim, Jimmy (2004). Summer Reading and the Ethnic Achievement Gap. Journal of Education for Students Placed at Risk (JESPAR). 9, 169–188. Library and Archives Canada (2006). Literature Review on the Impact of Summer Reading Clubs. Canada: Goss Gilroy Inc. 83