Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
förser rummet med ett aktuellt och kvalitativt be
stånd av skön- och faktalitteratur, ljudböcker och bilderböcker. I samband med upprättandet av tvättstugebiblioteket har man också låtit utbilda bokombud. Man har även arrangerat föreläsningar och författarbesök i anslutning till verksamheten. En annan metod för att öka tillgängligheten till böcker är kapprumsbibliotek på förskolan. Kapprumsbibliotek har använts inom läsfrämjandesatsningar i syfte att öka högläsning bland föräldrar, så som exempelvis inom projektet Läs för mig i Halland. Tanken är att man genom ett enkelt administrerat utlåningssystem kan erbjuda föräldrar att låna böcker i samband med hämtning och lämning. Vissa bibliotek så som exempelvis folkbiblioteket i Mönsterås har erbjudit tygkassar i kapprummen, med ett urval högläsningsböcker. Sådana så kallade bokkassar eller bokväskor är förövrigt mycket vanliga i bibliotekens arbete med att tillgängliggöra litteratur och har emellanåt visat sig ha betydande effekt på ungas läsning. I utvärderingen av det norska projektet Idrett og lesing framstår exempelvis bokväskorna som projektets viktigaste inslag. Ännu ett exempel på tillgängliggörande av litteratur på nya och oväntade platser är Gotlands Länsbiblioteks projekt att i samarbete med Fritidsavdelningen KFF bygga upp minibibliotek på de gotländska badhusen. Badhusbiblioteken ska ha läshörnor och medier för alla åldrar. Kombinationen bibliotek och bad förekommer även i olika former av uppsökande biblioteksverksamhet på badstränder. Sådan så kallad ”Biblioplaya”-verksamhet har med inspiration hämtad från Spanien förekommit på ett antal badplatser i Sverige, exempelvis i Södertälje. Bokombud och läsombud En viktig funktion på arbetsplatsbiblioteken har de så kallade bokombuden, det vill säga ansvariga för arbetsplatsbiblioteket som kan ha i uppdrag att sköta om utlåningen, ge lästips till arbetskamrater och informera om biblioteket. Almerud menar i sin rapport om arbetsplatsbiblioteken att ett engagerat bokombud på en arbetsplats förmodligen har större förutsättningar att främja läsning än en bibliotekarie, vars närvaro på arbetsplatsen vanligtvis är begränsad till ett par tillfällen i månaden. Som utbildning och inspirationskälla för bokombud på arbetsplatserna har Seminariet Boken på arbetsplatsen genomförts i flera år på Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika, ett seminarium med ömsesidigt utbyte mellan LO-förbundens medlemmar och arbetarförfattare samt samhällsskildrare. Seminariet har riktat sig till bokombud och andra som arbetar med arbetsplatsbibliotek och läsprojekt, samt till alla som planerar verksamhet med böcker och bokläsande. Ombud i läsningens tjänst heter ett annat projekt för att utbilda läsombud, med syftet att öka tillgången till litteratur och öka den digitala delaktigheten inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Läsombudskursen är upplagd som en studiecirkel och handlar framför allt om högläsning samt att hitta lättlästa texter. Efter att cirkeln avslutats registreras deltagarna som läsombud hos Centrum för lättläst, som kontinuerligt informerar läsombuden om nyutkomna lättlästa böcker, och även förser läsombudets arbetsplats med tidningen Läsombudet och Boktidningen 95