Nöjesnytt Växjö 1
JESUS CHRIST SUPERSTAR Det är 20 år sedan LinneaT
eatern senast satte upp Andrew Lloyd Webbers och Tim Rices klassiska musikal Jesus Christ Superstar, men nu är det alltså dags igen, den här gången med Zdravko Zizmond i titelrollen. Den 11 november är det premiär på Växjö Teater och Nöjesnytt har träffat 2017 års Jesus. F å musikaler är lika välkända eller för den delen lika älskade som Jesus Christ Superstar. Även om det är 47 år sedan Andrew Lloyd Webber och Tim Rice först gav ut albumet, och därefter satte upp den i en konsertversion i St.Pauls Cathedral i London är den fortfarande aktuell på teaterscener runt om i världen. Den senaste svenska uppsättningen var naturligtvis Ola Salos version på Malmö Opera, där han både gjorde en egen översättning och själv spelade huvudrollen. Växjös egen trotjänare i musikalbranschen, LinneaTeatern satte upp Jesus Christ Superstar på Konserthuset för 20 år sedan och lagom till jubiléet ger man alltså en helt ny uppsättning, som har premiär den 11 november. Jesus spelas den här gången av Zdravko Zizmond, som är ett känt och respekterat namn i musikkretsar i Växjö, bland annat från bandet Streets of Mars och sitt arbete på Studiefrämjandet. Men trots att han vid en första anblick närmast verkar typecastad för rollen är det här hans debut på musikalscenen. –Jag hade egentligen inget förhållande till Jesus Christ Superstar, eller musikaler alls tidigare, förutom Trollkarlen från Oz, där kan jag varenda replik och vartenda danssteg. Min sambo Hanna har dock varit med i flera av LinneaTeaterns uppsättningar och det var hon som pushade mig till att söka till Jesus Christ Superstar. Att gå på en audition av det slaget var en helt ny upplevelse för mig och jag kände mig lika nervös som när jag gick i skolan och skulle in och ta stelkrampsspruta (skratt). Jag hade aldrig agerat på det sättet tidigare och den här föreställningen är ju en känslomässig bergochdalbana, där jag får spela allt från förbannad till ledsen till död, skrattar Zdravko. Så sant som det är sagt. För Jesus Christ Superstar är ju inte enbart en föreställning där musiken och sången är en bärande del i en emotionell skildring av Jesu sista dagar tillsammans med lärjungarna, utan även en passionsberättelse om kärlekens kraft som är lika viktig idag som för 2000 år sedan och som går direkt in i hjärtat. LinneaTeatern och regissören Eva Pettersson har också valt att tolka denna klassiska rockopera på ett bitvis eget sätt den här gången, menar Zdravko. –Eva har utgått ganska mycket från den historiska berättelsen Stödet från ensemblen måste också kännas extra skönt när man vet vilka som haft rollen som Jesus i andra uppsättningar. Det är ganska stora skor att fylla och Zdravko skrattar och skakar lite på huvudet när det kommer på tal. –Det är bättre att inte fundera på det. Jag har inte velat titta på så många olika versioner och inse hur många bra sångare som har haft rollen, då blir man bara nervös. Jag vet ju att bland andra Ian Gillan från Deep Purple och Ola Salo har gjort det, så som den är skriven, men också blandat upp det med hur det ser ut idag, exempelvis när det gäller klädval. Men det jag tycker är lite häftigt är att hon tagit bort mycket av det religiösa i det, vilket gör att folk från andra religioner – eller folk som inte alls är troende – kan applicera sig själva i musikalens sammanhang och i Jesus roll. Zdravko, som har sina rötter i Kroatien och är uppvuxen i ett katolskt hem, har också delvis fått en ny syn på Jesus i och med arbetet med musikalen. –När man lever med en roll på det här sättet, där man gör allt för att sätta sig in i den, blir man så klart påverkad och för mig har nog Jesus blivit lite mer mänsklig. Han framstår som en person som ville alla väl, men blev missförstådd. Han låg steget före hela tiden; han visste att Judas skulle förråda honom, att Petrus skulle förneka honom och han visste att han skulle dö. Men han älskade alla ändå och när han står där och blir pryglad är han ändå ganska nöjd, för han vet att han gör något gott. Runt 50 personer är inblandade i den nya uppsättningen av Jesus Christ Superstar och för Zdravko, som är rookie i sammanhanget är det en otrolig trygghet. – Det är verkligen skitcoolt att vara en del i en så här stor produktion, och att känna hur alla i ensemblen peppar och stöttar varandra. Det är som att vara med i ett band, bara det att man är många fler (skratt). Jag insåg inte att det var så mycket att tänka på, så många detaljer. Som ”hur gör du med den handen när du sjunger till den personen, hur ser du ut när du blir piskad”, och så vidare. Det är mycket som ska klaffa och vår regissör är helt fantastisk på att hålla koll på de här smådetaljerna. det är klart att det är mycket att leva upp till. Inför premiären känns det som om jag är 13-14 bast och ska göra min första spelning inför alla mina kompisar hemma i Värnamo. Man kunde inte sova kvällen innan och den känslan går jag med hela tiden, samtidigt som det är en positiv nervositet. Jag ser fram emot premiären med skräckblandad förtjusning (skratt). I TEXT: OLA KARLSSON FOTO: OLA DURBORG REGISSÖREN EVA PETTERSSON OM FÖRESTÄLLNINGEN: ”Det här är en helt ny tolkning och med ett nytt framförande av handling, miljö och karaktärer i en tidlös modern version". Förra gången LinneaTeatern satte upp Jesus Christ Superstar 1997, återgavs berättelsen i en historisk miljö (scenografi) och med tidstypiska kostymer. Motiven och handlingen i Jesus Christ Superstar baseras på Bibeln, men Lloyd Webber och Rice har tagit sig en del friheter och följer inte Bibelns detaljerade skildring om Jesus i sin rockopera. Jag har valt att följa deras historiska berättelse och manus, men "lyfter" den mer ur ett värderings- och relationsbaserat perspektiv där människans tankar och känslor sätts i centrum, oavsett situation och sammanhang. Jag har inte bara lyft berättelsen ur Jesus synvinkel, utan även fascinerats av Judas och den kärlekstriangel som uppstår mellan mellan honom, Jesus och Maria, och som är fylld av vänskap, svartsjuka, svek och förlåtelse. Att blanda tid och rum i både scenografi och kostym är symboliskt. Det spelar ingen roll när i tiden som vi befinner oss, för det finns tyvärr en sida hos oss människor som gör att handlingar som maktmissbruk, grupptryck, identitetssökande och egocentriska värderingar inte har förändrats genom tidens gång. Trots detta är jag övertygad om att allas mening och vilja är vår tro på kärleken till livet, människan och naturen. Kraften räcker inte alltid till för det som tanken vill, men vi gör så gott vi kan.” 14 | nöjesnytt