Nöjesnytt Jönköping 1
Nöjesnytt Jönköping PÅ KROGEN
Nöjesnytt Jönköping TREND
Nöjesnytt Jönköping RESTAURANG- OCH CAFÉGUIDE
Nöjesnytt Jönköping STUDENTLIV
Nöjesnytt Jönköping TEKNIKPRYLAR
VIN spektrum av röda nyanser mot vinytans kant. S
täller tillbaka glaset på bordet med den vita linneduken, lutar mig framåt, blundar och doftar. En yppig örtträdgård öppnas för mina sinnen. Behagliga, inbjudande aromer tonar in som allegrot in en symfoni. Tar tag i glasets hals och roterar det snabbt med dess fot på bordet för att skapa en vortex i glaset och frigöra aromer med hög molekylvikt. Lutar mig framåt, blundar igen och doftar. Fantastiskt! De komplexa aromerna från teroldegodruvans unika polyfenoler är nu tydliga och underbart smeksamma. Som i trans för jag glaset till munnen och låter munnen och smaklökarna få ynnesten att ta emot det röda fluidet. På ett ögonblick kombineras aromerna med munupplevelsen av vinet. Hjärnan famlar efter referenspunkter för att klassificera det jag upplever. Den vackra strukturen, den perfekt avvägda viskösa fylligheten och antydning till fruktsötma balanserar vinets generösa och yppiga syror. En rejäl klunk gör att de silkiga druvtaninerna framträder och får gomseglet att darra av okontrollerad vällust. Jag blundar, tar ytterligare en klunk och känner hur vällusten stegras av den långa fulländade avslutningen som ger mig ilningar i ryggraden. Vilket vin! F VAD FINNS I VANLIGT VIN? Vinrecensionen ovan är min upplevelse av en vinprovning på vingården Foradori i nordöstra Italien av ett rött naturvin baserat på druvan teroldego. Det var en av de första gångerna jag smakade ett riktigt naturvin. Intresset för naturviner startade för flera år sedan när jag besökte vingårdar som tillverkade ”vanligt” vin, dvs vin som finns i Systembolagets ordinarie sortiment. Det var lite skrämmande att se hur druvrankorna besprutades med olika typer av kemikalier och att man använde sulfiter och andra tillsatser för att manipulera smak och arom. Sedan slutet på 40-talet har allt mer kemiska, industriella produkter börjat användas vid framställning av vin. Först kom konstgödsel tätt följt av bekämpningsmedel mot angrepp på druvorna av svamp, bakterier och insekter. Resultatet har blivit en kraftigt ökad avkastning på odlingsarealerna. Nästa steg var användning av kemikalier under själva vinframställningen, dvs vid jäsning, lagring och buteljering. Genmodifierad jäst, aromämnen, färgämnen, enzymer och ett 50-tal olika ämnen används ofta för att styra vinets färg, arom, bouquet, fyllighet, aciditet och smak. En utredningen inom EU visade att 100% av testade konventionella viner i genomsnitt innehöll höga halter av fyra olika kemiska bekämpningsmedel s.k. pesticider. Analyserna visade spår av 24 olika pesticider varav fem klassade som hälsovådliga med risk för cancer och mutationer som kan ge sjukdomar och skadlig påverkan på nerv- och enzymsystem. De flesta av dessa ämnen är s.k. systemiska vilket innebär att de tas upp inuti druvorna. Halten av pesticider varierar mellan 20-250 mikrogram/liter – gränsvärdet för dricksvatten är 0.5 mikrogram/liter! Användning av herbicider och konstgödsel gör att mikrofloran i jordens rotzon förstörs. Detta gör att rötterna blir grunda och att de inte till fullo kan ta upp de mineraler och grundämnen som är typiska för 64 | nöjesnytt ärgen är det första intrycket. I det tulpankupade, tunna kristallglaset framstår vinets djupröda färg som en jättelik rubin. Jag lutar glaset och njuter av att se ett fantastiskt INNETRENDEN FÖR HÄLSOMEDVETNA VINENTUSIASTER ”terroiren”. För att kompensera för detta och påverka arom, fyllighet, aciditet mm används ett batteri av olika kemikalier vid vinifieringen. En del av dessa kan ge besvärliga symptom. Observera att det var först in på 50-talet som pesticider och kemiska tillsatser började användas i stor skala vid vintillverkning. De klassiska toppvinerna (t.ex. Chateau Lafite, MoutonRothschild, Chateau Haut-Brion) som producerades före den tiden var alltså naturviner! SULFIT I VIN Sulfiter har använts i vintillverkningen sedan flera tusen år tillbaka. Tillsats av sulfit gör att vildjäst och bakterier i druvor och i det färdiga vinet kan elimineras. Detta gör bl.a. att vinets hållbarheten ökar. WHO, World Health Organisation, har som rekommendation att den dagliga dosen av sulfiter (mätt som SO2) inte bör överskrida 0.7 mg per kg kroppsvikt. För en normalviktig person innebär det ca 50 mg/dygn. I rödvin brukar sulfithalten vara 100 – 150 mg/liter och för vitt vin 150–250 mg/liter. I boxviner ofta ännu högre. Detta medför att redan efter 2-3 glas av ett traditionellt tillverkat vin är den rekommenderade maxdosen överskriden. Sulfit kan ge upphov till allergier, andningsbesvär, astmatiska problem, huvudvärk mm. Sulfit i höga halter binder aromer från aldehyder i vinet – aromerna kommer inte till sin rätt! I naturvin används inga eller mycket låga tillsatser av sulfit. EKOLOGISKT VIN ÄR BRA Flera mindre vingårdar har insett att utveckling gått åt fel håll och därför börjat att tillämpa odlings- och framställningsmetoder som inte kräver användning av syntetiska produkter. Odlingen av druvorna sker utan användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Men vid vinifieringen är det tillåtet att tillsätta sulfit och ämnen för att manipulera färg, arom, smak, fyllighet, syra mm. En del av dessa ämnen är hälsovådliga! NATURVIN ÄR ÄNNU BÄTTRE! Nästa steg är att helt undvika tillsatser av syntetiska kemikalier och genmodifierad jäst vid vinframställningen. Ett naturvin utmärks av: • Ingen konstgödsel • Inga kemiska bekämpningsmedel (pesticider) vid odlingen • Handplockade druvor (enbart mogna, ”friska” druvor med skalet intakt används) • Höga krav på hygien och renlighet vid vinberedning och lagring • Ingen syntetisk jäst får användas • Inga eller minimala tillsatser av sulfiter vid vinframställningen • Inga andra syntetiska tillsatser får användas • Vinerna levereras ofta ofiltrerade Naturviner är fria från gifter och aromämnen vilket gör att arom och smak ofta är mer framträdande och angenämare än vid vanliga viner. De äkta gourmetvinerna återfinns bland naturviner! Naturviner är dessutom ”veganviner” animaliska tillsatser används. eftersom inga Naturviner finns i Systembolagets beställningssortiment. De kan inte sökas direkt utan man måste ha vinets namn eller artikelnummer. Artikelnummer finns bl.a. på www.naturvin.se ■ TEXT: RUDOLF SILLÉN PROF. ROGER CORDER OCH RÖDVINETS EFFEKT PÅ HÄLSAN Prof. Roger Corder vid William Harvey Research Institute i London har forskat i vinets effekt på hälsan sedan 90-talet. (Corder till höger i bild med författaren). Det har länge varit känt att måttligt, regelbundet intag av alkohol har en preventiv effekt på hjärt- kärlsjukdomar. Corders forskning har visat att vissa typer av röda viner har ännu större effekt. Via epidemiologiska studier fann han att det gemensamma för specifika populationer i olika länder med mycket låg frekvens av hjärt- kärlsjukdomar var att man dagligen drack rött vin. Analyser visade att det mest signifikanta var halten av antioxidanten procyanidin i vinet. Ämnet anses vara en viktig förklaring till ”The French Paradox” dvs att man i vissa regioner (t.ex. Gers och Ariège) har en extremt låg frekvens av hjärt- kärl sjukdomar trots en diet med mycket mättat fett. Höga halter når man med vissa druvor bl.a. Teroldego, Nero d’Avolo, Perricone, Tannat, Cabernet Sauvignon, Syrah och Nebbiolo. Procyanidin och andra ämnen i främst rött vin har många positiva hälsoeffekter vilka Corder och andra dokumenterat i vetenskapliga artiklar: Minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar och stroke (ca 40%) Minskad risk för diabetes 2 (ca 30%) Minskad risk för reumatism (ca 50%) Minskar risken för demenssjukdom Minskar risken för cancer Effekten av procyanidin håller i sig ca 35 timmar. För personer som är äldre än ca 45 år rekommenderar Corder ett dagligt, måttligt intag (max 2 glas) rött naturvin med mer än 500 mg procyanidin/liter som en profylaktisk åtgärd. Natur
Nöjesnytt Jönköping NOTISER
Nöjesnytt Jönköping RECENSIONER
Nöjesnytt Jönköping SERIER