Omtanke 1
BARNENS RÄTT Bris årsrapport ”Hur har barn det? O
m barns livssituation – trender, utmaningar och möjligheter” lyfter ett antal utmaningar och föreslår åtgärder. »Nu är det ungefär åtta månader kvar, så det är hög tid att börja arbetet« Magnus Jägerskog lag den 1 januari 2020. Magnus Jägerskog tror att lagen kommer att göra stor skillnad, främst för barn i utsatta situationer. – För barn i rättsprocesser kommer det Den 13 juni 2018 sa riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. – Det var ett historiskt beslut som vi säkert kommer att blicka tillbaka på i tio år framåt, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället. Han jämför med förbudet mot barnaga som klubbades igenom 1979. – Det var en milstolpe som gjorde stor skillnad. Bris bildades 1971 just för att driva frågan om förbud mot barnaga. Vi jobbar med tuffa frågor och ser dagligen hur barn åsidosätts och kränks. Jag hoppas att barnkonventionen som lag kommer att sätta fokus på barnrättsfrågorna, att man kommer att se barn som rättighetsbärare. Det är en stor skillnad på att ha rätt och att få rätt. Barnrättskonventionen fyller 30 år i år (kom till 1989) och blir en del av svensk att märkas, domstolar får ta det i beaktning. Förutom rättsskyddet juridiskt behöver vi få ökad kunskap om barns rättighet inom skola, socialtjänst, idrotten och inom andra delar av samhället där de här frågorna kommer upp. Han drar en parallell med GDPR-lagstiftningen. – Man får helt enkelt se över sina rutiner och kontrollera så att man följer lagen. Nu är det ungefär åtta månader kvar, så det är hög tid att börja arbetet. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga, men det finns fyra pelarartiklar som ramar in grundsynen på barns rättigheter. ARTIKEL 2 HANDLAR om att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3 är att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 är rätten till liv och utveckling. Artikel 12 tar upp rätten att uttrycka sin mening och få den respekterad. FN:s barnrättskommitté har under långt tid rekommenderat Sverige att bättre följa barnkonventionen. Den statliga utredningen som såg över hur väl Sverige förhåller sig till barnkonventionen råder till exempel att vi alltid ska utreda barnets bästa i asylärenden och socialtjänstutredningar. – I en nyöversättning av barnkonventionen är det också tydligare att det krävs en prövning för att barns bästa ska kunna beaktas. Det här behövs det metoder för inom socialtjänsten. Lika så över hur man ska kunna låta barnen uttrycka sin mening och få den respekterad i artikel 12. Och inflytandet ska öka i takt med barnets mognad och ålder. Utredande socialsekreterare har bara två procent direkt tid med barn. Det visar slutrapporten från Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, som släpptes i december 2017. SKL HAR IMPLEMENTERINGS- och tillämpningsnycklar som kan användas som ett stöd i arbetet med barns rättigheter. – Det är viktigt att våga börja någonstans. Testa att göra en prövning och se www.ssil.se | 21