Nordisk Energi 1
Fusionsforskning Fusionsforskningen gör nytta ida
g Även om fusionsforskningen gjort stora framsteg kvarstår en rad tekniska utmaningar när det gäller att tygla fusionskraften och ge oss en säker, ren och mer eller mindre outtömlig energikälla. Vägen mot fusionsenergi har emellertid kantats av en mängd tekniska innovationer, som utvecklats i fusionsforskningens namn men som redan idag är till nytta inom andra områden. Text: Alarik Haglund I 74 fusionsexperiment använder forskarna kraftfulla magneter för att innesluta och forma het plasma, med en temperatur på mer än 100 miljoner grader, i en vakuumkammare och studera dess beteende. Med tanke på den komplexa och tvärvetenskapliga naturen hos den fusionsforskning som bedrivs världen över är det inte så konstigt att den lett till framsteg inom allt från medicinsk teknik och miljöteknik till astrofysik och materialvetenskap. För att demonstrera fusionsforskningens kortsiktiga fördelar har det europeiska fusionskonsortiet EUROfusion identifierat en del av dessa så kallade spinoffs. Supraledare Supraledare, som kan leda elektrisk ström i stort sett helt utan resistans, började tillverkas kommersiellt i början av 1960-talet, ungefär samtidigt som magnetisk inneslutning av plasma framträdde som ett lovande alternativ för att åstadkomma fusion. Snart blev det tydligt att supraledare är oumbärliga för magnetiska fusionsreaktorer. Behovet av effektiva supraledare inom fusionsforskningen tvingade fram tekniska landvinningar inom supraledarindustrin och de första supraledande magneterna i den skala som krävs i en fusionsreaktor demonstrerades som en del i ett internationellt samarbete mellan världens fusionsforskare och industrin. Idag används supraledare förutom i fusionsreaktorer bland annat även inom transportsektorn, för att möjliggöra höghastighetståg med maglevteknik och i medicinsk utrustning för till exempel magnetröntgen. Renare miljö Framtida fusionsbränslen kommer att innehålla en blandning av väteisotoperna deuterium och tritium och det är viktigt att tritiumet avlägsnas från bränslecykelns avfall. För detta ändamål har EUROfusions italienska forskningsavdelning tagit fram ett membran av palladium-silverlegering. Det tunna membranet låter väte passera men blockerar alla andra ämnen och fungerar därför som ett effektivt vätefilter, som till exempel kan avskilja väteisotoper som tritium från en fusionsreaktors bränsleavfall. Membranet har emellertid redan kommit till nytta även inom andra industrier. Ett exempel är den petrokemiska industrin, där det används för att filtrera avfallet. Ett annat exempel är att membranet används för att utvinna ren vätgas ur avfall från olivoljetillverkningen. Nordisk Energi Ô Fusionsreaktorn ITER:s kraftfulla plasmavärmare, som kallas för gyrotroner, använder sig av högfrekventa elektromagnetiska vågor i terahertzområdet, som även har tillämpningar inom övervakning, vetenskap och kommunikationsteknik. Foto: ITER Organization Ô En smart volframlegering som tagits fram för att klara av de höga temperaturerna i en fusionsreaktor skulle kunna hjälpa solvärmeverken att nå sin fulla potential. Foto: BrightSource Energy