Svensk Vattenkraft 1
konomiskt lönsamma, d.v.s. om nyttorna av förbätt
ringsåtgärder överstiger kostnaderna. Det är en politisk bedömning, skriver VM. SVAF ställer då frågan, vem som ska göra denna bedömning. VM har emellertid utgått från att åtgärder för att skapa naturligt flöde försämrar klass 1-kraftverks reglerförmåga så mycket att det är omöjligt att genomföra dessa åtgärder. BEDÖMNINGEN AV VÄSENTLIGT FÖRÄNDRAD FYSISK KARAKTÄR SKA GÖRAS UTIFRÅN ENDERA AV DE TRE HYDROMORFOLOGISKA FÖRÄNDRINGARNA Bedömningen av väsentligt förändrad fysisk karaktär (VÄFK) ska göras utifrån om någon av de hydromorfologiska förändringarna (konnektivitet, hydrologisk regim eller morfologiskt tillstånd) i en vattenförekomst har väsentligt förändrats på grund av vattenkraft. (Vattenförvaltningsförordningen 4 kap 3 §), vilket innebär att alla hydromorfologiska kvalitetsfaktorer tillämpas. Ett förklarande av kraftigt modifierade och konstgjorda vatten innebär att vattenförekomsten inte behöver nå god ekologisk status; i stället är miljömålet inriktat på god ekologisk potential eller lägre. Grunden för detta ställningstagande är bland annat att de åtgärder för att ändra den fysiska miljön som i så fall skulle krävas skulle innebära en betydande negativ påverkan på vissa samhällsnyttiga verksamheter. De svenska vattenförvaltande myndigheterna har flera märkliga och obegripliga tolkningar av när en vattenförekomst kan karaktäriseras som kraftigt modifierad (KMV). Mest iögonfallande är bedömningen av om en vattenförekomst preliminärt kan identifieras som KMV. Det första momentet är att avgöra om vattenförekomsten har en väsentligt förändrad fysisk karaktär (VÄFK), som är orsakad av en betydande mänsklig påverkan. Om bedömningen resulterar i att den mänskliga påverkan orsakar en väsentlig fysisk förändring, ska vattenförekomsten preliminärt klassas som KMV och bedömningen kan gå vidare med prövningen, om åtgärdsbehov för att nå god ekologisk status har en betydande negativ påverkan på verksamheten. Det blir här nödvändigt att citera CIS-dokument igen. De är vanligen inte översatta till svenska. Naturvårdsverket har 2008 översatt CIS Guidance document no. 4 ”Att identifiera och förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad eller konstgjord”. Där står: ”Fysiska förändringar innefattar förändringar i vattnets morfologi och hydrologi. Den vanligaste fysiska förändringen - dammar och fördämningar som hindrar en flods naturliga flöde - orsakar exempelvis förändringar i såväl hydrologisk som hydraulisk regim. De fysiska förändringarna ska normalt tjäna ett visst ändamål, exempelvis en uträtning av en farled för sjöfarten. Men även fysiska förändringar som inte längre tjänar ett särskilt ändamål bör identifieras och beskrivas inom ramen för karakteriseringen. Ett exempel på en sådan situation är vattenståndsreglerande fördämningar för kvarnar, som inte längre är i bruk.” EU-dokumentet går inte att tolka på något annat sätt än att en mänskligt påverkad förändring kan avse konnektivitet, hydrologisk regim eller morfologi. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2017:20) avviker i tolkningen av väsentligt förändrad karaktär från vattenförvaltningsförordningen och CIS-dokumentet. Det handlar delvis om språkförbistring. HaV tolkar “hydrology” (CIS) som “hydrologisk regim” och kan därmed utesluta konnektivitetsförändringar som grund för KMV-klassning, vilket inte CIS-dokumentet gör. HaV tolkar också “hydromorfologiska förändringar” i vattenförvaltningsförordningen som “hydrologisk regim” och “morfologiskt tillstånd” (observera “och”), vilket inte stämmer med HaV:s egna bedömningsgrunder (HVMFS 2019:25 bilaga 3). Där definieras hydromorfologiska förändringar som konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Avsnittet 3.5 Fysiska förändringar i förvaltningsplanen visar att vattenkraften har stor påverkan på faktorerna konnektivitet och hydrologisk regim. Ingen vattenmyndighet redovisar att vattenkraften har någon påverkan på det morfologiska tillståndet. Av VISS framgår att vattenkraftsdammar är betydande mänsklig påverkan. I VISS beskrivs det som bristande konnektivitet; kvalitetsfaktorn konnektivitet sätts till otillfredsställande eller dålig. Den ekologiska statusklassen sätts till måttlig utan att några biologiska Letsi torrfåra, nog så storskalig med sina 17 km. Foto: Christer Abrahamsson data behöver finnas. Eftersom vattenkraften inte har någon morfologisk påverkan enligt förvaltningsplanen kan man fråga sig om det över huvud taget finns någon vattenförekomst med vattenkraft som uppfyller kravet att både hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd klassats som otillfredsställande eller dålig. Av samrådsdokumentet kan man dock förstå att de allra största kraftverken påverkar både hydrologisk regim och morfologi. Ett mycket absurt och ologiskt förhållande uppkommer, när konnektivitetsfaktorn inte ska ingå i bedömningen av om vattenförekomsten har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt. Dammar, som huvudsakligen avgjort påverkansanalysen och statusklassningen, blir plötsligt obefintliga, när det kommer till KMV-bedömning. Havs- och vattenmyndigheten menar att konnektiviteten bara är en biologisk parameter för att avgöra statusen på fiskvandringsmöjligheter. Det är bara morfologiska förändringar som möjligen kan leda till konnektivitetsförändringar som är fysiska! Vid normsättning och åtgärdsförslag återuppstår dammarna igen. I och med detta bortfaller redan i det första bedömningsmomentet många vattenförekomster med vattenkraft från att klassas som KMV. Egentligen ska inte VM klandras för vad som står i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. De har rättat in sig i ledet och bekräftar att den svenska tillämpningen av KMV har blivit restriktivare, tvärtemot vad politiken har beslutat. VM har t.o.m. ”tvingats” att flytta 15 vattenförekomster från KMV-klassning till naturliga vatten. Detta trots att en förordning har högre rättsverkan än myndighetsföreskrifter! Rune Hallgren, sekreterare SVAF SVENSK VATTENKRAFT #1 2021 11