Årsskrift 2010 1
Årsskrift 2010 Sida 2
Årsskrift 2010 Sida 3
Årsskrift 2010 Sida 4
Årsskrift 2010 Sida 5
Årsskrift 2010 Sida 6
Årsskrift 2010 Sida 7
Årsskrift 2010 Sida 8
Årsskrift 2010 Sida 9
Årsskrift 2010 Sida 10
Årsskrift 2010 Sida 11
Årsskrift 2010 Sida 12
Årsskrift 2010 Sida 13
Årsskrift 2010 Sida 14
Årsskrift 2010 Sida 15
Årsskrift 2010 Sida 16
Årsskrift 2010 Sida 17
Årsskrift 2010 Sida 18
Årsskrift 2010 Sida 19
Årsskrift 2010 Sida 20
Årsskrift 2010 Sida 21
Årsskrift 2010 Sida 22
Årsskrift 2010 Sida 23
Årsskrift 2010 Sida 24
Årsskrift 2010 Sida 25
Årsskrift 2010 Sida 26 Golfhistoriker är övertygad
e: Skottarna spelade i Göteborg DAVID HAMILTON och DAVID MALCOLM i St Andrews är två av de mest kunniga och aktiva golfhistorikerna. De har studerat förbindelserna mellan Skottland och Göteborg under 1700-talet. Båda är övertygade om att de skotska golfarna och deras svenska vänner spelade i Sverige. Men än så länge finns inga belägg. D et var politiken och kriget som drev många skottar till Göteborg. Staden blev känd som en tillflyktsort för dem som hade givit sitt stöd åt, eller till och med stridit tillsammans med, prins Charles Edward Stuart, eller ”Bonnie Prince Charlie”. Han steg i land i Skottland 1745 och startade ett uppror för att återinsätta sin släkt på Englands kungatron. Han samlade en armé, tågade söderut och kom så långt som till Derby, drygt halvvägs till London. Men upproret misslyckades. Den sista striden stod den 16 april 1746 vid Culloden, öster om Inverness i Skottland. Englands armé slog prinsens styrkor och själv flydde han så småningom från landet. George Carnegie var en av dem som stred i Culloden. Han var medlem av prinsens livvakt. En tid efter slaget tvingades han fly i en liten båt ut till havs från sin hemstad Montrose och blev upplockad av ett fartyg på väg till Göteborg. Där fick han arbete i ett av handelsföretagen och blev med tiden en av stadens mest framgångsrika köpmän. Här har vi en första koppling till golf eftersom Montrose, på östkusten, var en av de första golfstäderna. 26 George hade en son som hette John. Hans hustru kom från släkten Fullerton. Deras son George, född 1799, fick därför namnet George Fullerton Carnegie. Han har kallats golfens ”hovskald”. År 1833 gav han ut en samling skämtverser om kända golfspelare. Boken heter Golfiana och den är en av golflitteraturens mest kända böcker. Georges föräldrar dog medan han ännu var pojke. Han skickades söder ut till en skola, möjligen till Eton, men där gick det dåligt. De här åren i början på 1800-talet kallades Regencytiden. Kung George III var inte i stånd att regera så hans son, senare Titelbladet i Golfiana.
Årsskrift 2010 Sida 27
Årsskrift 2010 Sida 28
Årsskrift 2010 Sida 29
Årsskrift 2010 Sida 30
Årsskrift 2010 Sida 31
Årsskrift 2010 Sida 32
Årsskrift 2010 Sida 33
Årsskrift 2010 Sida 34
Årsskrift 2010 Sida 35
Årsskrift 2010 Sida 36
Årsskrift 2010 Sida 47
Årsskrift 2010 Sida 48