Lokaltidningen Kanalen 1
20 LOKALTIDNINGEN KANALEN I ÖSTERÅKER OCH VAXHOLM
• NR 19 • VECKA 19 • TISDAG 10 MAJ • 2022 • ÅRG 27 kultur &nöje n RYDBO Äntligen stod författaren Lennart Lenke framför publiken igen efter pandemin. Bjuder man in Lennart att hålla historiskt föredrag i Rydbo, ja då vet man att det blir det fullt hus. Ämnet för kvällen var ”Rydbo förr och nu, i stort och smått, i vardagsliv och anekdoter”. Lennart Lenke kommer från en Rydbofamilj som drev lanthandel och växte själv upp i området. Han har tidigare hållit en lång rad föredrag om traktens historia, människor och märkvärdiga händelser. Han har också skrivit flera böcker, bland annat ”Gods och folk”. Vi som trängde ihop oss i Vasagården har nu lärt oss varför Rydbo station ligger mitt uppe i skogen. Rydboholms gård ville gärna ha järnväg, men inte lämna ifrån sig värdefull åkermark. Dessutom var det väl bättre att bygga järnvägen en bit bort från gården och slottet? En järnväg bullrar ju och ångloken bolmar rök. Därför hamnade stationen mitt ute i ingenstans. På en av de första kartorna med järnvägen utritad är området runt stationen markerat som ”dy”. Senare växte det lilla samhället fram vid stationen, även om det gick trögt i början. I snitt såldes en tomt per år under de första sju åren. Tomtmarken kostade elva öre kvadratmetern. På 30-talet ökade resandet till Rydbo explosionsartat eftersom det var vägen till nya, populära områden som Rydbo saltsjöbad och Resarö. Det växande friluftsintresset gjorde Rydbo till en välkänd utgångspunkt för skidutflykter och vandringar. Få människor hade bil så det var tåget som gällde. Något som det däremot inte gick så bra för i Rydbo var nykterhetsrörelsen Godtemplarna. De lade snabbt ner och deras lilla lokal blev i stället kafé och träningslokal för boxning. Föreningslivet blomstrade under 40- och 50-talet med bland annat en teaterförening, tennisklubb och så Rydbo IF förstås. Dessutom fanns en lokal (som faktiskt hette Lokalen) för dans, bio och privata fester. Men så kom 60-talet med televisionen och den nya tidens nöjen. Föreningslivets storhetstid var över. Den gamla Lokalen förföll och revs på 70-talet. TIPSA REDAKTIONEN! Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egna texter och bilder. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner texter. E-post: redaktionen@fixmedia.se En resa i Rydbos historia DET VAR FULLSATT i Vasagården när Lennart Lenke berättade om Rydbo. Foto: PrivAt Dagens största lokal i Rydbo är Vasagården, som är ÖsteråkerÖstra Ryds församlingslokal. Under pandemin har den stått mörk och tom, till mångas sorg. I höstas bildades en arbetsgrupp som vill skapa mer liv i Vasagården. Församlingsaftonen med Lennart Lenke var en del i detta och det var roligt att se huset fyllas till sista plats av Rydbobor och ”utomsocknes”, från tonåringar och uppåt. Lennart belönades med många skratt och rungande applåder. Arbetsgruppen för Vasagården genom Kerstin Nilsson Bokcirkel för de äldre Det kan vara skönt att prata om vad bokkaraktären upplever istället för att alltid prata om sig själv Biblioterapi väcker fördjupade tankar n ÅKERSBERGA I biblioteket i Åkersberga centrum har två omgångar av biblioterapi nu genomförts. Bibliotekarien Mathilda Fitoussy och författaren Linda Wahlund har samlat barn i mellanstadieåldern och deras föräldrar för att samtala om böcker och deras innehåll. Inne i programrummet på biblioteket står bord och stolar i en cirkel. På borden ligger vita ark, färgpennor och boken som ska diskuteras under kvällens biblioterapi, ”Mitt storslagna liv” av Jenny Jägerfeld. –Tanken med biblioterapi är att samtala om vilka tankar och känslor som boken väcker. Genom detta arbetssätt kan man få till fördjupande samtal och bearbeta upplevelser, säger Linda Wahlund, författare och socionom. Ikväll är den fjärde och sista träffen för den andra omgången av biblioterapin på Österåkers biblioteket. Första omgången deltog tre familjer och denna gång fyra. –Det är lite speciellt att vi har biblioterapi för barn med föräldrar. Det gör att barn och föräldrar får syn på varandra på ett annat sätt, säger Linda. Oftast handlar samtalet i biblioterapin om skola och kompisar då det är teman som är aktuella för barnen som deltar. Ungdomsbibliotekarien Mathilda Fitoussy berättar att det finns oändliga möjligheter för arbetssättet och att de gärna vill ha fler biblioterapiträffar framöver. –Det kan vara skönt att prata om vad bokkaraktären upplever och tala utifrån denne istället för att alltid prata om sig själv, säger Mathilda. Lina Abrahamsson redaktionen@fixmedia.se n ÖSTERÅKER Under pandemin var det svårt med att ordna tillställningar och bjuda in utomstående till äldreboenden. Nu när det blivit lite lugnare med smittspridningen passade Kantarellvägens äldreboende på att bjuda in en författare för en bokcirkel. Anne-Lie Karlsson jobbar på Kantarellvägens äldreboende och ville anordna något roligt för de boende och fick då idén om en bokcirkel. Hon kontaktade författaren Eli Åhman Owetz, vars böcker utspelar sig i Roslagen, som direkt ställde upp. –Vi har på vårt boende kultur och nöje som inriktning och vad passar då inte bättre än en bokcirkel. Det är en aktivitet där alla kan delta efter var och ens förmåga. Några kanske bara lyssnar, någon läser högt för de andra. Någon kanske sluter ögonen och bara njuter av gemenskapen, förklarar Anne-Lie. Högläsning är så mycket mer än bara läsning. Eli berättar att hon tidigare besökt en rad äldreboenden inom Stockholms stad och menar att läsningen öppnar för samtal om allt mellan himmel och jord. Bokcirkel på ett boende är också en chans för den som läst mycket i sitt liv, men numera har svårt att göra det, att fortfarande få ta del av böckernas magiska värld. Elis egen lättlästa roman FÖRFATTAREN ELI ÅHMAN OWETZ läste högt ur sin egenskrivna bok för Kantarellvägens äldreboende. Foto: Anne-lie kArlsson ”Sköna maj” är skriven för målgruppen äldre med demens. –När jag skrev den hade jag min mamma i tankarna. Hon bodde på demensboende sina tio sista år. Jag försökte skriva en bok som hon hade tyckt om och tyckt varit rolig, säger Eli, vars besök var mycket uppskattat. Lina Abrahamsson redaktionen@fixmedia.se