Nordens Tidning 1
Debatt Föreningen Norden central Hållbar Utveckli
ng har som begrepp sin bakgrund i Brundtlandkommissionens definition från 1987, som fick ett stort genomslag i FN-mötet 1992 i Rio de Janeiro. Många länder enades där att verka för en agenda för 2000-talet. I Sverige tillsattes Agenda21-samordnare i flertalet kommuner. Miljöfrågor stod högst på dagordningen även om det talades om tre perspektiv: det ekologiska, det sociala och det ekonomiska. Ett fjärde perspektiv gör nu Föreningen Norden till en central aktör. H ållbar Utveckling liknar som begrepp ord som frihet och rättvisa. De är positivt laddade men kan innebära olika saker beroende på vem som yttrar dem. När t ex forskarna talar om hållbar utveckling gör de ofta naturliga avgränsningar och går sällan utanför sina fackområden, något som motverkar ambitionen av helhetssyn. Politikernas och forskarnas olika syn på hållbarheten har med skillnaderna i uppdrag och syfte att göra. Engagerade medborgare tolkar ofta begreppet mer konkret genom att välja produkter, ändra sitt beteende eller försöka påverka beslutsfattare. En växande skara företagsledare tar också ställning och ser till vara en del av lösningen istället för en del av problemet, bl a för att locka den nya generationen arbetstagare som vill vara stolt över var man arbetar. När det gäller socialt ansvarstagande kopplar näringslivet detta till CSR, företagens sociala ansvar, och inkluderar ofta rubriken i sina årsredovisningar. Ett antal företag använder sig av ISOsystemet för att säkra upp hur man arbetar med miljö, kvalitet och sociala frågor. Men ISO-certifieringen hjälper egentligen bara företagen att undvika systematiska fel. Det behövs mer för att företagen med säkerhet ska kunna hävda att de bidrar på rätt sätt till hållbar utveckling: Det fjärde perspektivet. det Finns naturliga likheter och skillnader i hur de nordiska länderna tagit itu med hållbarhetsfrågorna. I Danmark tar eldsjälarna stor plats och skapar arenor för debatt, praktik och teknik. Man har exempel som Folkecentret på Jylland, med sitt tidiga fokus på teknikutveckling kring vindkraft eller Samsö Energiakademi, som illustrerar hur samma vindkraft kan utgöra basen för lokal utveckling. Nätverket Öko-Net är ett tredje danskt exempel, som kombinerar hållbar utveckling, utbildning och kultur. I Norge valde man en annan väg och la under 20-talet år ut en stor del av 10 nordens tidning nr 4 | 2014