WE 1
TEMA: DIGITAL VÄNDPUNKT FÖR SVENSK INDUSTRI Under
de senaste åren har de totala privata och offentliga FoU-insatserna inom ny teknik legat i en takt på 1 500 miljarder kronor. Utvecklingsprojekten är nu på väg att lämna laboratorierna för att bli marknadsnära - först som innovations- och pilotprojekt, sedan industriellt tillämpade som »best practice«-projekt för att så småningom i en bredare och större kommersiell skala nå ekonomiska framgångar i processerna och på marknaderna. »Vi bedömer att vi som bäst är inne i 'best practice'fasen. Vi gör den bedömningen därför att FoU-investeringarna nu måste börja ge avkastning, samtidigt som standardiseringsarbetet är på god väg att visa resultat. Parallellt har världens industriledare insett digitaliseringens transformerande effekt på industrin och därför börjat agera«, säger Örjan Larsson, senior rådgivare på forskningsinstitutet Blue Institute. Han anser att Sverige nu har utomordentliga möjligheter att skala upp en av världens mest avancerade industriella teknikbaser till en uppkopplad intelligent struktur. »Svensk industri kan fortsätta att hålla världsklass när digitaliseringen går in i AI-fasen«, säger han och får medhåll av Cecilia Sjöberg, avdelningschef för området industriell utveckling på Vinnova: »Det är industrins vilja och förmåga att använda AI mer än tekniken i sig själv, som skiljer ut de framgångsrika företagen. Det som behövs är motiv och incitament för att få igång en förändringsrörelse. Tillämpningen av AI måste drivas av företagens egna viljor att bli bättre genom verksamhets- och processutveckling.« Mer inspiration efterlyses Enligt Cecilia Sjöberg behövs det nu på företags- och fabriksnivå en riktad insats ägnad åt att inspirera, motivera och stödja AI-aktiviteter i svensk industri. Örjan Larsson tillägger: »Erfarenheterna från tidigare teknikskiften visar de goda exemplens kraft. Svensk massa- och pappersindustri blev till exempel på några få år under åttiotalet världsledande inom datoriserad automation. En viktig förklaring är att företagsledarna lät sig inspireras av varandra och delade med sig av sina erfarenheter. När industriledare vågar gå före väntar belöningen i form av konkurrensfördelar. Kan man få följare skapas industriell nytta i stor skala.« Amy Loutfi, vicerektor för AI och tillika professor i informationsteknologi på Örebro universitet och chef för Center for applied Autonomous Sensor Systems (AASS), är inne på samma linje: »Det som behövs nu är att industrin ökar sin förståelse för nya teknologier, såsom AI, liksom ökar sin kunskap om i vilka sammanhang dessa teknologier kan ha mest effekt«, säger hon. 5