WE 1
TEMA: DIGITAL VÄNDPUNKT FÖR SVENSK INDUSTRI AI oc
h etik ett hett diskussionsområde AI och etik är ett annat problemområde. Här har bland annat Umeå Universitet med stöd från WASP rekryterat professor Virginia Dignum med AI och etik som fokusoch forskningsområde. Hon leder en forskningsgrupp med fokus på just social och etisk AI. »Diskussionen kring AI och etik, liksom hållbar Detta är plattforms ekonomi och ansvarsfull AI, har kommit långt och har också börjat bli till handling. Vi är tillsammans på väg att utforma en gemensam karta som stöd för alla de som vill komma igång och implementera AI, men där rädslan för en negativ utveckling utgör ett besvärligt hinder«, säger professor Amy Loutfi, som brinner för en utveckling av nya kollaborativa algoritmer, som tydligt kan uppfatta människans roll och som fungerar för oss och tillsammans med oss människor. Det är också något som Örebro universitet forskar kring. »Vi skulle vilja utveckla algoAmy Loutfi, professor i informationsteknologi på Örebro universitet ritmer, som hjälper människor och maskiner att bättre fungera tillsammans, som säkerställer att en människa och en maskin blir en bättre kombination än bara en människa eller bara en maskin«, säger Amy Loutfi. Samarbete är oerhört viktigt Men framför allt behöver svensk industri öka samarbetet mellan företagen och det gäller såväl mellan industriföretag som med leverantörer. »Vi behöver mer samarbete mellan företagen. Desto mer man är villig att öppna sig, desto bättre är det. Men det är viktigt att göra det på rätt sätt. Hur kan man hitta bra samarbetspartners så företagen kan gå framåt?«, frågar sig professor Amy Loutfi och får stöd av Cecilia Sjöberg på Vinnova: »Min uppfattning är att vi i Sverige har en stor fördel av att vi kan samarbeta och att långa delar av värdekedjorna finns inom landet. Det underlättar kommunikation och samarbete«, säger hon och avslutar med ett framgångsrikt exempel. »Ett bra nyligen avslutat exempel är projektet ’5G i gruvmiljö’, där ett stort antal företag med Boliden, Ericsson, ABB, Telia och Atlas Copco i spetsen tillsammans med flera mindre bolag, forskningsinstitut och andra maskinleverantörer, samarbetade mycket framgångsrikt. Det fanns till och med i projektet något som jag skulle vilja kalla för en samarbetsoptimism med en samlad förvissning om att de alla har allt att vinna på att samarbeta och på att dela kompetens, erfarenheter och data.« Vi ser idag en tydlig utveckling av den tillverkande industrin mot att bli informationsaktörer i något som brukar benämnas för en plattformsekonomi. »Begreppet plattformisering används som en strategi för att via plattformar koppla samman köpare, säljare och andra intressenter, detta utan att nödvändigtvis äga produkterna eller tjänsterna som säljs. Processindustrin säljer inte bara material utan även data om materialet baserat på AI-analyser, som höjer tillverkningsindustrins kvalitet och effektivitet«, säger Örjan Larsson, Blue Institute. I plattformsekonomin förändras all affärslogik, ekonomi och samhälle i stort. »Till skillnad från fysiska produkter, som har höga fasta kostnader och även mycket stora marginalkostnader som minskar per enhet om produktionen skalas upp, så har digitala produkter i huvudsak fasta kostnader och marginalkostnader nära noll«, säger Örjan Larsson och fortsätter: »Tillsammans med internet som distributionsnät är det därför möjligt för företag med små fasta tillgångar och liten personal att snabbt skala upp en internationell affär. Plattformarna konkurrerar för det mesta ut alla andra affärsmodeller när rätt förutsättningar finns.« I plattformsekonomin är storskalighet inte längre den enskilt största drivkraften. »Plattformarnas fördelar över de linjära värdesystemen leder till ett nytt affärstänkande – det som brukar kallas för disruption - och upplösning av många verksamheter inom industrin. Dataströmmarna blir allt viktigare för konkurrensförmågan, eftersom man med hjälp av dessa och AI kan skapa digitala tvillingar av den fysiska produktionen och logistiken. Resultatet blir att såväl effektivitet som värde ökar - i vissa fall dramatiskt«, säger Örjan Larsson. Plattformarna har även potential att förändra kostnadsstrukturer och prisbilder i den fysiska produktionen. Den långsiktiga visionen är helt automatiserade produktioner och processer. 9 Örjan Larsson, Blue Institute