Advokaten 1
REPORTAGE OM FORSKNINGSPROJEKTET Forskningsprojek
tet Securitization in Practice – Lawyers in Combating Money Laundering and the Financing of Terrorism in the UK, Sweden and France finansieras av Vetenskapsrådet. I studien har forskarna intervjuat sammanlagt totalt 15 advokater och andra ansvariga för riskhantering och penningtvättsregler vid två stora och två medelstora advokatbyråer i Sverige. Även advokater i Frankrike, Tyskland och Storbritannien intervjuas. Totalt har 60 intervjuer genomförts. » gift som de snabbt insåg kunde vara problematisk. – Visst kan det finnas konflikter även för banker. De ska tjäna pengar och samtidigt följa regleringar. Men ändå lite annorlunda för en profession, med en annan roll i samhället. Advokater ska ju stå utanför staten på ett annat sätt, säger Karin Svedberg Helgesson. För advokaterna blir det en svårlöst konflikt att börja agera poliser gentemot sina klienter, påpekar Ulrika Mörth. Reglerna är dessutom ganska illa anpassade för just advokater. Advokatsamfundet och den europeiska advokatorganisationen CCBE har också konsekvent kritiserat att advokater enligt penningtvättsreglerna ska kontrollera och rapportera sina klienter. STATEN LÄMNAR ÖVER ANSVAR Karin Svedberg Helgesson och Ulrika Mörth talar om penningtvättsreglerna som en del av ”säkerhetiseringen”, en allmän trend där säkerhet får större betydelse, och där säkerhetshänsyn övertrumfar de flesta andra intressen. För lagstiftaren kan det tyckas logiskt att – i säkerhetens namn – dra in advokaterna i hanteringen av penningtvätt och terrorism, påpekar forskarna. Advokater har en kunskap om sina klienter som statsmakten svårligen kan hitta någon annanstans. Samtidigt innebär uppgiften att kontrollera och bedöma risker för penningtvätt och terrorism att staten delegerar myndighetsutövning på ett sätt som vi inte är vana vid sedan tidigare. I stället för att delegera ansvar vertikalt, till en myndighet under regeringen, blir det en delegering i sidled. – Staten lassar över en uppFöretagsekonomen Karin Svedberg Helgesson och statsvetaren Ulrika Mörth har studerat hur advokater – Om det går fel, och det inträffar penning”STATEN tvätt eller terrorismfinansiering, kan staten säga att advokaterna eller bankerna borde ha gjort en ännu bättre koll, påpekar hon. Karin Svedberg Helgesson haLASSAR ÖVER EN UPPGIFT OCH SÅ FÅR DE PRIVATA AKTÖRERNA KLARA AV DEN.” karin svedberg helgesson gift och så får de privata aktörerna klara av den, säger Karin Svedberg Helgesson. Ulrika Mörth tillägger att det här finns ett inslag av vad som på engelska kallas blame avoidance. 22 kar på: – Ingen vet egentligen riktigt hur man stoppar penningtvätt i de finansiella systemen. Då lägger man över ansvaret på en privat aktör som ska göra detta, som banker och advokater. Ur en demokratisk synvinkel kan delegeringen av myndighetsuppgifter också vara problematisk. Det är exempelvis oklart hur man kan utkräva ansvar från ett privat företag som misskött sin uppgift. ADVOKATERNAS STATUS PÅVERKAR I Karin Svedberg Helgessons och Ulrika Mörths forskningsprojekt ingår också intervjuer med advokater i Tyskland, Storbritannien och Frankrike. I Storbritannien har advokaterna pragmatiskt inordnat sig i systemet och rapporterar många fall av misstänkt penningtvätt till myndigheterna. Franska advokater är betydligt mer motvilliga, medan svenska advokater här hamnar någonstans mitt emellan sina brittiska och franska kollegor. – Det finns i princip inga rapporter från franska advokater till Finanspolisen. Advokaterna där är mycket emot reglerna. De använder mycket sin profession som argument och att de har ett eget system som kan hantera klientkonton, förklarar Ulrika Mörth. Enligt Svedberg Helgesson och Mörth kan skillnaderna i rapportering bero på hur penningtvättsdirektiven implementerats. Rapporteringsskyldigheten skiljer sig åt mellan länderna. I Storbritannien är tröskeln för att ADVOKATEN NR 7 • 2018 FOTO: ULRIKA ÖSTER