Advokaten 1
REPORTAGE Nytt it-system kan försvåra rapporterin
g I mars–april 2019 tas Finanspolisens nya it-system för att rapportera misstankar om penningtvätt och finansiering av terrorism i bruk. Systemet har namnet goAML och har utvecklats av FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott, UNODOC. Systemet goAML används i ett 40tal länder. Det nya systemet ska användas av alla verksamhetsutövare som är skyldiga att rapportera misstankar om penningtvätt och terrorfinansiering. Verksamhetsutövarna rapporterar misstänkta transaktioner och aktiviteter med goAML genom att först registrera sig som användare på Finanspolisens webbportal. Därefter fyller de i ett webbformulär om den misstänkta transaktionen eller aktiviteten och skickar in via webben. Advokatsamfundets ställföhanterade det tredje (och numera ersatta) penningtvättsdirektivet. vara tvungen att rapportera till exempel betydligt lägre än i Sverige, där advokaten förutsätts göra någon slags egen bedömning av misstänkt penningtvätt. – I Storbritannien har det blivit en diskussion om att det kommer in för många rapporter. Där jobbar de med att försöka höja kvaliteten i rapporterna, förklarar Karin Svedberg Helgesson. Men skillnaden i rapporteringsfrekvens kan också bero på vilken status advokaterna och advokatsamfundet har i respektive samhälle, menar forskarna. En stark advokatkår kan lättare hävda sina ståndpunkter gentemot lagstiftaren, påpekar forskarna. – Kanske handlar det också om att man ser sig på olika sätt. I Frankrike pratar man hela tiden om sin profession och sin etik. I England har advokaterna inte en lika stark ställning. Det kan kanske förklara varför man rapporterar mycket mer i Storbritannien, säger Ulrika Mörth. ADVOKATEN NR 7 • 2018 FÅ RAPPORTER Antalet rapporter om misstänkt penningtvätt i Sverige ökade rejält under år 2017. Men mycket få rapporter kommer från advokater. Och de flesta advokaterna som Karin Svedberg Helgessons och Ulrika Mörth intervjuat har mycket riktigt aldrig rapporterat några misstankar till Finanspolisen. Ett problem, anser Finanspolisen. Men Karin Svedberg Helgesson och Ulrika Mörth delar inte självklart den uppfattningen. – Många rapporter behöver ju reträdande chefsjurist Johan Sangborn, som är ansvarig för penningtvättsfrågor, tror att det kan finnas risk för att det nya systemet snarare kan leda till att det blir svårare för advokater att rapportera in misstankar om penningtvätt, eftersom systemet är mer komplicerat än det system som har använts hittills. Johan Sangborn. MA system för att kontrollera sina klienter, säger hon. Karin Svedberg Helgesson påpekar också att det faktum att en profession följer alla regler till punkt och pricka inte nödvändigtvis leder till en effektiv brottsbekämpning. Ingen vet ju egentligen hur man bäst stoppar penningtvätt och terrorismfinansiering. Det kan därmed vara en bra TILLSYNEN ÖVER ADVOKATERNA – VÄND! inte betyda att man gör bra bedömningar. Kanske handlar det bara om att man prickar av från en checklista, säger Karin Svedberg Helgesson, och får medhåll av Ulrika Mörth: – De svenska advokaternas mer måttfulla rapportering kan bero på att de gör bra bedömningar. Eller så kanske de redan har Mörth. ¶ Källa: Svedberg Helgesson, Karin; Mörth, Ulrika: Client privilege, compliance and the rule of law: Swedish lawyers and money laundering prevention, Crime, Law and Social Change, March 2018, Volume 69, Issue 2, pp 227–248. » 23 idé att lyssna mer på advokaterna, menar Karin Svedberg Helgesson och Ulrika Mörth. – Att lagstiftaren har valt att inte lyssna, det slår nu tillbaka i låg rapportering, säger Ulrika