Advokaten 1
ledd av Anna Ulfsdotter Forssell, har också föres
lagit ytterligare förändringar av regelverket, för att förenkla, men också för att minska antalet överprövningar av upphandlingar. Utredaren själv, Anna Ulfsdotter Forssell, anser att redan dagens regler ger en bra grund för utveckling, genom möjligheten till dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer. – En myndighet som ska ut och upphandla kan bjuda in de aktörer som finns på marknaden, advokatbyråerna, för att ha en dialog om hur man kan upphandla juridiska tjänster. Det gör man på väldigt många andra områden, men jag har inte riktigt sett det när det gäller juridiska tjänster. Det är väldigt bra på många sätt. Då har man en möjlighet att förstå varandra, säger Ulfsdotter Forssell, som skulle vilja se mer av dialog. Även flera andra advokater efterlyser mer kontakt och dialog med myndigheterna. – Upphandlarna måste förstå vad marknaden har att erbjuda. Då behövs mer dialog, även mellan upphandlande myndigheter och advokatbyråerna. Dialog är bra, såväl inför och mellan upphandlingar som i samband med upphandlingar, säger Martin Pekkari. Ulf Djurberg skulle också vilja se att myndigheterna i högre grad bjöd in de advokatbyråer som lämnat anbud till personliga möten. Själv kan han, efter 24 års arbete inom området, räkna antalet möten på sina båda fingrar. – Det skulle kännas ganska så bra om man fick presentera sitt anbud, och att man fick en möjlighet att prata med dem man ska lämna råd till i framtiden, säger Djurberg. Ulf Djurberg ser annars en utveckling där upphandlarna ställer allt högre krav på sina leverantörer, advokatbyråerna, att de ska förstå den upphandlande myndigheten och dess verksamhet. – Vi måste ha en insikt om hur myndigheten fungerar och vad den gör när vi lämnar anbud. En fråga som dyker upp allt mer är: ”Kan du förklara hur din byrå med ditt föreslagna team ska serva myndigheten?” Då krävs det att vi har satt oss in i myndighetens verksamhet, säger han. För Anna Ulfsdotter Forssell är ändå den största utmaningen även framöver balansgången mellan myndigheternas behov av information, och advokatyrkets kärnvärden. – Svårigheten är att hitta en bra väg framåt, där man kan utvärdera kvalitet utan att inkräkta på vår tystnadsplikt och trohetsplikt gentemot klienten, men samtidigt försöka hitta högkvalitativa anbud. Det är en utmaning, säger hon. ¶ ”Advokatbyråer är bra på att lämna anbud” – vänd! problem rådgivning till stat och kommun. Jag är dock mycket osäker på hur disciplinnämnden skulle bedöma frågan.” Advokaterna vittnar också om att det uppstår svårigheter när upphandlande myndigheter begär referenser. Hur ska advokaterna agera i dessa fall? ”Det åligger advokaterna att vid varje tillfälle upprätthålla sin tystnadsplikt. I det ligger att advokat är förhindrad att avslöja klientens namn, såvida inte klienten lämnar sitt medgivande. Styrelsen har i ett vägledande uttalande från 2009 närmare redovisat vad som gäller vid upphandling.” De advokater som intervjuats efterlyser mer dialog med upphandlande myndigheter för att få till stånd bättre upphandlingar av juridiska tjänster. Kan Advokatsamfundet göra något här? ”Advokatsamfundet kan i första hand vägleda advokaterna. Det är olyckligt att det blir ett så starkt fokus på priset. Jag är heller inte övertygad om att den process och de parametrar som i dag tillämpas vid upphandling ur ett klientperspektiv befrämjar effektivitet eller billig rådgivning.” ¶ ADVOKATEN NR 7 • 2018 » 39 39 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM