Nöjesnytt Helsingborg 1
sänka personen, eller att baktala en upplevd konk
urrent. Det är manipulativt, men inte gaslighting. Är narcissister medvetna om det här manipulativa beteendet, eller är det en ryggmärgsreflex? – Tänk såhär: Är du själv medveten om när du påverkar andra? Alla människor påverkar sin omgivning i olika grad för att bli omtyckta – man ställer vissa frågor, berättar roliga saker eller lyfter fram sig själv. För narcissister handlar det om att få situationen att se bra ut för dem, men det är sällan planerat i detalj. Samtalet glider spontant över till att handla om dem själva, deras jobb eller prestationer. Görs det klumpigt blir det tydligt för omgivningen. Görs det smidigt kan det uppfattas som charmigt och underhållande, som att du har ett spännande liv och bra historier. Många som varit i destruktiva relationer uttrycker en känsla av att ha blivit ”utvalda” av sina förövare. Skulle du säga att narcissister väljer ut sina offer medvetet? – Det är väldigt sorgligt att läsa berättelser där personer är övertygade om att deras ex såg dem och tänkte: "Det här är en person jag kan förstöra”. Jag förstår behovet av tolkningen, men oftast stämmer det inte. Mer troligt såg den här personen något den tyckte om hos dig, ville bli tillsammans – och sedan spårade det ur när kraven ökade. Att aktivt välja någon för att bryta ner den personen hör snarare ihop med sadism. De narcissister vi möter i vården vill bli sedda som goda människor. Hur vet man om man själv är narcissist? – Om man känner igen sig i att ständigt stressa över hur man uppfattas, jagar en orimligt hög kravbild av vem man borde vara – helst bättre än andra – och märker att det går ut över både relationer och livskvalitet, kan det vara värt att stanna upp och fundera på om det handlar om narcissistiska drag. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att alla behöver en grad av så kallad sund narcissism. Den hjälper oss att behålla en positiv självbild när vi möter motgångar. Om någon säger något kränkande till dig ska du inte bara ta in det och låta det bli en del av din självbild. Det handlar om att ha det i lagom dos, så att man fungerar både med sig själv och andra. Forskningen pekar på att narcissism till stor del är ärftligt – någonstans mellan 35 och 70 procent. Vad det medfödda egentligen består av vet man inte exakt, men mycket tyder på en sårbarhet i hjärnans system för självvärde och status i gruppen. När sårbarheten landar i fel miljö kan du komma att utveckla starkare narcissistiska drag. Det kan handla om hem där misslyckanden möts med ogillande, där rädsla och osäkerhet ses som svaghet, där en förälder själv är narcissist – eller där kärlek och bekräftelse är villkorade av prestation. Du är bra när du levererar, men mindre värd när du inte gör det. Med det sagt är det inte applåderna på fotbollsträningen som är problemet, utan tystnaden när barnet missar öppet mål. I dokumentären skiljer man mellan två former av narcissism: den grandiosa och den sårbara. Diagnosen är främst byggd för att fånga den första – den högljudda, vräkiga personen som öppet anser sig vara lite mer värd än andra. Den sårbara varianten är svårare att upptäcka. Den kan framstå som lågmäld, självutplånande, kränkt eller ständigt missförstådd. Istället för aggression används skuld, kyla och passiv aggressivitet för att få kontroll. Ofta ryms båda de här varianterna i samma person. När livet flyter fungerar grandiositeten som en rustning. När den spricker återstår det sköra läget. Narcissism rör sig, som det mesta i psykologin, på ett spektrum. Många bär på narcissistiska drag, inte minst i miljöer där prestation är hårdvaluta. Men för att få diagnosen krävs två saker: starka drag – och att livet faktiskt inte fungerar. Utan tydligt lidande eller funktionsnedsättning får du ingen diagnos. Det är alltså fullt möjligt att vara en pain in the ass för din omgivning utan att du uppfyller kraven för en diagnos. Sårbarhet för narcissism kan dessutom ligga vilande i åratal, för att blossa upp när livet trycker till: ett jobb som ryker, en skilsmässa, en förlorad publik. Kan narcissister känna ånger och skuld? – Det beror lite på. Det som driver narcissistiska beteenden är skam – inte skuld. De känner inte ånger över att ha sårat andra, utan för att framstå som inkompetent eller dålig. Fokus ligger på hur de ser ut i andras ögon, inte på vad de faktiskt gjort. Skammen blir så pass stark att den ställer sig i vägen för de empatiska skuldkänslorna. Därför är narcissister ofta dåliga på att reparera relationella skador. Skulle du säga att vår samtid skapar fler narcissister, eller att fler människor upplever sig vara omgivna av narcissister? – Vi är generellt mer intresserade av psykologi och diagnoser än för 20–30 år sedan. Neuropsykiatriska diagnoser, trauma och narcissism talas om på ett sätt vi inte gjorde då. Narcissism har alltid funnits, men det finns nog fler arenor för den idag. Förr behövde man gå med i ett rockband, en teatergrupp eller ett fotbollslag för att få stå på en scen och bli beundrad. I dag räcker det att starta ett TikTok-konto. Sociala Psykiatern Peder Björling nojesnytthelsingborg.se | 15