ARBETSRÄTT Röster i artikeln Katrine Hamori, fril
ansande lektör och redaktör. Stephen Schad, Egenanställningsföretagen. – Vi tror att alltmer arbete kommer att utföras i andra former än i traditionella anställningar hos traditionella arbetsgivare. Hur snabbt utvecklingen går och hur omfattande den blir är svårt att säga. Men det gäller för oss att vara förberedda, säger han. En konsekvens av att de digitala plattformarna vuxit fram på kort tid är att en del av dem har utnyttjat konkurrensfördelarna av att inte följa de regler som gäller för traditionella företag. Überpop – ett numera nedlagt dotterbolag till Über – lät till exempel personer utan taxilegitimation transportera personer i sina privata bilar. Förra året dömdes över 60 förare för olaglig taxiverksamhet och över 600 av dem har upptaxerats av Skatteverket. – De nya aktörer som har som affärsidé att utnyttja dagens svaga regleringar ska vi göra allt för att stoppa. Vi vill att våra medlemmar får schyssta villkor och att de digitala plattformarna konkurrerar med effektiva lösningar, inte osunda villkor, säger Martin Linder. Men det betyder inte, poängterar han, att det är en bra idé Annette Thörnquist, historiker och arbetslivsforskare. att motarbeta de digitala plattformarna i stort. – Vi är positiva till digitaliseringen. Plattformarna kan bidra till flera positiva aspekter vad gäller former och strukturer för hur arbete kan utföras. Martin Linder, Unionens ordförande. – Vi ska inte motverka innovationer som gör det lättare att mötas. Men utvecklingen går fort och vi vill väcka medvetenhet kring de här frågorna och bredda debatten. Många är alltför sena i starten och ser inte digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Det är viktigt att vi inser att det går fort när plattformarna väl får fäste. Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen. DE SOM ARBETAR VIA EN PLATTFORM omfattas inte av kollektivavtal. Men det skulle de kunna göra, enligt Unionen. Förbundets uppfattning är att alla som utför arbete – inte bara anställda – kan vara fackligt anslutna. – Tidigare har vi sagt att vi ska organisera den som är anställd. Efter ett beslut på senaste kongressen säger vi nu att vi organiserar alla som utför arbete. Det är en stor förändring. Det trygga arbetslivet ska inte bara gälla dem som har traditionella anställningar, säger Martin Linder. Unionen presenterade i höstas rapporten Plattformsekonomin och den svenska partsmodellen. Där framförs idén att inrätta en särskild institution som ska reglera de digitala plattformarna. Med hjälp av den och ett centralt kollektivavtal skulle utförare, beställare och plattformens ägare kunna komma överens om viktiga frågor. ” Det trygga arbetslivet ska inte bara gälla dem som har traditionella anställningar” PLATTFORMAR SKULLE OCKSÅ KUNNA certifieras av institutionen när de uppfyller de regler som parterna har kommit överens om. På så sätt blir det lättare för uppdragsgivare och utförare att välja plattform och plattformen kan använda certifieringen i sin marknadsföring. Förhoppningen är att institutionen ska jämna ut maktförhållandena mellan plattformen och dem som använder sig av den. – Det finns en hel del som pekar på att digitala plattformar kan få stor betydelse. Jag tror att plattformsföretagen gynnas av att ta ett större socialt ansvar. Det gör man lämpligast i nära samarbete med berörda fackförbund. Om tjänsteutförare kan arbeta under schyssta villkor och konsumenter kan känna sig trygga att de tjänster som köps är av god kvalitet, så kommer det gynna alla, säger Fredrik Söderqvist, rapportförfattare och utredare på Unionen. Att få in plattformarna i det sociala kontraktet är den stora utmaningen kommande år. Samtidigt är det inte lätt eftersom plattformarna i stor utsträckning är internationella och det finns många intressen inblandade. – De traditionella aktörerna ser sina intressen hotade och fackförbunden upplever ett hot när de traditionella arbetsplatserna försvinner. Det är en enorm utmaning som fackförbunden i dag inte är riggade för, säger Fredrik Söderqvist. // Minst 20 000 egenanställda i Sverige Begreppet egenanställning existerar inte i juridisk mening. Den som anställs av ett egenanställningsföretag är allmänt visstidsanställd. Den formen används när någon anställs för en viss tid eller för ett visst arbete. Egenanställning har funnits i Sverige sedan tidigt 90-tal. Branschen har sedan dess vuxit kraftigt och 2015 hade närmare 20 000 personer någon form av egenanställning. Många av dem har dock även en traditionell anställning på hel- eller deltid. Egenanställningsföretaget tar oftast betalt i procent av det belopp som den anställda fakturerar. Procentsatsen varierar, men brukar ligga mellan fem och tio procent. Det går att få sjuklön från egenanställningsföretaget. Men en del av dem kräver att den anställda själv har bakat in kostnaden för det när man kommer överens om pris. Annars lämnas ingen ersättning vid sjukdom. Den som vill ha semesterersättning måste själv baka in den kostnaden i priset till uppdragsgivaren. Egenanställningsföretaget betalar inte ut semesterersättning. Den som arbetar via ett egenanställningsföretag omfattas inte av kollektivavtal. Egenanställningsföretaget betalar arbetsgivaravgift. I den ingår pengar till allmän pension. Däremot betalar företagen ingen tjänstepension. Det måste man själv ta ansvar för. En arbetsgivare har alltid ansvar för arbetsmiljön och det gäller även egenanställningsföretag. Men i praktiken kan det vara svårt att ta, eftersom deras anställda arbetar utspridda över hela landet. En egenanställd kan ha rätt till a-kassa. Avgörande för a-kassans bedömning är den anställdas grad av självständighet. Ju mer självständig en uppdragstagare är, desto större är risken att en a-kassa bedömer personen som egenföretagare – som därmed inte har rätt till a-kassa. 26 KOLLEGA 2/17