Omtanke 1
Att fokusera på det som fungerar och är bra ger d
ubbelt så bra effekt. Foto: Petra Kyllerman. riktning och lära av tidigare framgångar – vad som fungerar som vi kan göra mer av. Det finns ett gammalt talesätt som säger att vi ska lära av våra misstag. – Självklart kan vi göra det och det är bra att våga misslyckas. Men jag invänder mot att tro att allt lärande finns där. Vi kan lära oss mer om vi tittar på vad som har gått bra. Om vi bara tittar på vad som har gått dåligt lär vi oss bara vad vi inte ska göra nästa gång. Men vad ska vi göra i stället? Dr Daniel Kirschenbaum från University of Wisconsin genomförde en studie på några bowlingspelare. De fick titta på en film när de spelade med avsikt analysera sitt spel för att lära sig av sina erfarenheter. Han delade upp dem i två grupper där den ena fick i uppdrag att engagera sig i vad de gjorde bra och den andra skulle uppmärksamma vilka fel de hade gjort för att inte göra om samma misstag. Nästa gång de spelade förbättrade båda lagen sina prestationer, men för dem som hade fokuserat på det positiva spelet var resultat dubbelt så bra jämfört med den felorienterade gruppen. Det visade alltså att vi lär oss mer och kan öka prestationen när vi fokuserar på våra framgångar snarare än våra misslyckanden. Metoden Appreciative Inquiry som ibland översätts till uppskattande undersökning, utvecklades i slutet av 1980-talet av de två amerikanska forskarna David Cooperrider och Suresh Srivastva. De tittade närmare på effekten av hur frågor ställs vid studier i verksamheter. – De insåg då att som man frågar får man svar, säger Gunnel Ryner. Om frågan till exempel handlar om när medarbetarna upplever stress, så hittar de alltid exempel på detta. De båda forskarna insåg också att det som frågorna berörde hade en tendens att växa. Fokus hamnade då på detta och blev vad de pratade med varandra om och det som genomsyrade organisationen. – Om vi bara ställer frågor om problemet så lär vi oss om mycket om det, men det är inte säkert att vi hittar en lösning där. Om frågorna i stället ställs om vad som fungerar bra, så hittar man massor av sådana situationer också. Den här metoden används ofta i stora organisationsförändringsprocesser och i stora grupper. Utöver att ha ett positivt fokus involverar man dessutom alla anställda. – Samtliga som påverkas av en förändring ska också vara delaktiga från start och få bidra med sina tankar, idéer och goda exempel. Syftet är att lära av varandras framgångar och bygga vidare på det som fungerar. I processer där medarbetarna inte har blivit tillfrågade och fått möjlighet att tycka till om vad och på vilket sätt sakerna ska förändras är det stor risk att det blir förändringsmotstånd. LÖSNINGSFOKUSERAD SAMTALSMETOD LIKNAR Appreciative Inquiry, men har ett annat ursprung. Den utvecklades som terapimetod i USA, men grundtankarna är desamma – att titta på de saker som redan fungerar bra. Metoden användes från början på klienter med mycket stora problem. Man letade efter tillfällen när det var bra och vad det var som gjorde att det var bra. Lösningsfokuserad metod bygger på två aktiviteter: att formulera positiva mål samt att hitta lösningar som bygger på undantag. Genom att formulera de positiva målen kan vi prata om vad som kommer att vara annorlunda när problemen är lösta. Det i sin tur skapar förväntningar och hopp hos klienten om en gynnsam förändring. www.ssil.se | 23