Årsskrift 1997 1
Årsskrift 1997 Sida 2
Årsskrift 1997 Sida 3
Årsskrift 1997 Sida 4
Årsskrift 1997 Sida 5
Årsskrift 1997 Sida 6
Årsskrift 1997 Sida 7
Årsskrift 1997 Sida 8
Årsskrift 1997 Sida 9
Årsskrift 1997 Sida 10 Finn Sörvik berättar om...
....sitt eget spel: "Min favoritk1ubba var drivern. Jag slog inte så långt, men jag kunde placera. Jag höll benhårt på att även om jag blev väckt mitt i natten skulle jag kunna slå en drive mitt i fairway. Jag spelade på säkerhet." "Det förvånar mig att proffsen nu tar upp järn- ettan så fort det är smalt. Det är ju en jättesvår lclubba jämfört med drivern." "Det var min styrka att jag kunde spela min driver hela tiden. Under SM på Hovås 1948, när ettan var nuvarande trean, spelade jag åtta matcher och placerade alla mina drivar inom 10 kvadratmeter. Därifrån slog jag järntvåa eller spoon och puttade för eagle varje gång." "Jag slog längre från fairway med spoon än från tee." "Jag kunde spela en hook, men jag kunde inte slica med ett järn - men det är det enda jag gör nu." "Jag har aldrig slagit speciellt långt, men jag var steady. I match är det bra att spela sin approach först. När jag träffade green måste motspelaren göra samma sak. "Jag var känd som en dålig puttare - eller rättare sagt - min puttning stod inte i paritet med det övriga spelet." ..sin swing: "1950 ökade jag längden på mina drivar med 1520 procent. Jag hade börjat med spinnfiske i slutet av 40-talet. När jag skulle lära mig gjorde jag en häftig rörelse för att kasta långt, men då slog rullen back. Jag lärde mig att ta det försiktigt. 1949 eller 1950 bestämde jag att jag skulle göra likadant med drivern. Och plötsligt en sommarkväll drev jag andra green." "Jag fick fin timing av spinnfisket och jag använde kroppen på ett annat sätt." "Jag ställde upp mig med vikten på höger häl." "Jag slog mot bollen med vänster axel. Jag boxade bollen med höger hand, jag slog medvetet med högerhanden - vilket jag inte gör nu! Vänster hand visade vägen." "Jag hade sådan muskelkontroll art jag kunde sitta på en stol och spänna en muskel i taget." "Fotarbetet är viktigt. Benen. Att använda 8 benen på rätt sätt. De är mycket starkare än allt annat och då ska man använda sig av dem." ...snabbt spel: "Vi lärde oss att spela snabbt. Vi spelade åtta-boll och gick igenom gubbarna som spelade singel. Vi hade regeln att en boll skulle alltid vara i luften när vi slog från utslagsplatsen." "När man kommer fram till bollen, ja redan när man är på väg fram, ska man veta hur man ska slå och vilken lclubba man ska ha. Sedan ska svingen vara automatisk. Det går inte att tänka." "Jag hade en kort ritual. Jag ställde mig bakom bollen, fattade klubban och höjde den så att den pekade rakt upp. Så ställde jag upp mig till bollen och sedan var det bara att slå till." "Jag har alltid retat mig på att folk provsvingar. Det ska man göra på övningsfältet. Det är ett tecken på osälcerhet om man gör det ute på banan. Har du confidence kan du spela fort. Därför, i matchspeI, är det viktigt att slå till bollen fort och inte ha några akter för sig. Det påverkar motstånclaren, han tar intryck."
Årsskrift 1997 Sida 11
Årsskrift 1997 Sida 12
Årsskrift 1997 Sida 13
Årsskrift 1997 Sida 14
Årsskrift 1997 Sida 15
Årsskrift 1997 Sida 16
Årsskrift 1997 Sida 17
Årsskrift 1997 Sida 18
Årsskrift 1997 Sida 19
Årsskrift 1997 Sida 20
Årsskrift 1997 Sida 21
Årsskrift 1997 Sida 22
Årsskrift 1997 Sida 23
Årsskrift 1997 Sida 24
Årsskrift 1997 Sida 25
Årsskrift 1997 Sida 26
Årsskrift 1997 Sida 27
Årsskrift 1997 Sida 28
Årsskrift 1997 Sida 29
Årsskrift 1997 Sida 30
Årsskrift 1997 Sida 31
Årsskrift 1997 Sida 34
Årsskrift 1997 Sida 35
Årsskrift 1997 Sida 36