Vårdfokus Olha flydde från Ukraina
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Rätten till vård
Vårdfokus Palliativa insatser
REDAKTÖR: LENI.WEILENMANN@VARDFOKUS.SE C ancer i
matstrupen eller magsäcken har flera likheter. Symtomen, som trötthet, smärta och sväljningsproblematik, kan vara diffusa och komma smygande under en längre tid. Patienterna upptäcks ofta först när sjukdomen redan har nått ett avancerat stadium. Endast omkring en tredjedel av patienterna kan er bjudas botande behandling. Av dem med icke botbar sjukdom avlider cirka 80 procent inom ett år efter att de fått sin diagnos. Trots den dystra prognosen har det inte funnits så mycket kunskap om patienternas symtom, problem och behov. Det berättar Karin Dalhammar, specialistsjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Under de senaste fyra åren har hon som doktorand vid Palliativt utvecklingscentrum i Skåne undersökt patientgruppens specifika situation. Genom att använda olika registerdata har Karin Dalhammar bland annat studerat hur överlevnadstid påverkat kvaliteten på vården. Här såg hon att de personer som hade kortast överlevnadstid hade sämst livskvalitet vid livets slut utifrån flera indikationer. Till exempel fick de inte i samma utsträckning brytpunktssamtal, de avled oftare på sjukhus och närstående fick mer sällan efterlevnadssamtal. – Samtidigt blir det ofta en större krisreaktion hos närstående när förloppet gått snabbt. Då är det extra viktigt med stöd för den gruppen, säger Karin Dalhammar. Däremot fanns det inget samband mellan patientens överlevnadstid och sannolikheten att få smärtskattning och munhälsobedömning, två andra viktiga parametrar inom palliativ vård. I en av studierna har Karin Dalhammar jämfört hur olika behandlingsstrategier (palliativ, kurativ eller ingen tumörinriktad behandling alls) påverkar hur mycket, och vilken sorts, vård patienten får. De som inte fick botande behandling hade lägre förekomst av planerad vård och sökte oftare akut vård. Något som går stick i stäv med den palliativa vården vars mål är kontinuitet och förebyggande insatser. De patienter som tilldelats en kontaktsjuksköterska på kirurgen fick mer vård, både planerat och oplanerat. – Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom en del i kontaktsjuksköterskans roll är att föregripa innan ett behov blir akut. Orsaken till det sambandet behöver undersökas ytterligare, säger Karin Dalhammar. I intervjuer med patienter framkommer att de kämpar med att hantera konsekvenserna av sin sjukdom. Ett stort problem är hur man ska anpassa maten eftersom OM STUDIEN Karin Dalhammar disputerade med sin avhandling Symptoms, problems and care needs among patients newly diagnosed with oesophageal and gastric cancer. Implications for early palliative care vid Lunds universitet den 7 oktober. Avhandlingen bygger på fyra delstudier, varav tre har kvantitativ ansats och en är en intervjustudie. Data har hämtats från Nationella registret för esofagus och ventrikelcancer, Dödsorsaksregistret, Nationella patientregistret och Svenska palliativregistret. Karin Dalhammar är specialistsjuksköterska inom palliativ omvårdnad. FAKTA Drygt 1 200 personer diagnostiseras med matstrups- eller magsäckscancer varje år i Sverige. Majoriteten är män och de flesta är över 65 år vid diagnos. sväljningsproblemen gör det svårt att få i sig näring. Det påverkar också samspelet med omgivningen där mycket av det sociala livet handlar om att äta tillsammans. Ovisshet över situationen är också något som plågar många. Här behöver patienterna mer stöd och kommunikationen bli tydligare redan när de får sin diagnos. Karin Dalhammar menar att vården bör komma in betydligt tidigare med ett palliativ förhållningssätt. I dag finns omfattande forskning som visar på att tidig palliativ vård ökar livskvalitet och välbefinnande för patienter och närstående. Resultaten bekräftar det som Karin Dalhammar mötte när hon arbetade som sjuksköterska inom den specialiserade palliativa vården. Där slogs hon ofta av hur nöjda och tacksamma patienter och närstående var med vården, trots att de var medvetna om att det handlade om vård i livets slut. – Jag tror att det beror på att det var så tydligt varför vi var där. Med ett palliativt förhållningssätt kunde vi tillgodose olika behov hos patienterna som de kanske levt med långt tidigare i sitt sjukdomsförlopp. 2022 / vårdfokus #9 33 FOTO PRIVAT
Vårdfokus Född i fel kropp
Vårdfokus Grejen med magnetkameran
Vårdfokus Medlemssidor
Vårdfokus Känslan av att fucka upp
Vårdfokus Fokus Student
Vårdfokus Fokus Barnmorska
Vårdfokus Fokus Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Fokus Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Fokus Ledarskap
Vårdfokus Nytt bett i munvården
Vårdfokus Märkt av yrket