Bumsen 1
RACINGUPPLEVELSE REAL ROAD RACING PÅ NORDIRLAND V
ANSINNESKLIMAX I ULSTER GRAND PRIX EN TÄVLING DU KNAPPT KAN FATTA ATT DEN ÄR VERKLIG. Man lyder tävlingsledarna utan knot. Stenhårda men trevliga - om du sköter dig. Gillar du rafflande motorcykelupplevelser är racingformen Real Road Racing något att åka och titta på. Bumsen åkte till Belfast på Nordirland och såg Ulster Grand Prix! TEXT: HENNING SVEDBERG FOTO: LENA WIRSTRÖM & PACEMAKER S 44 om racingupplevelse är det inte likt något annat. Real Road Racing, som det heter, är en fartupplevelse som verkligen inte går av för hackor. Serien körs på avlysta allmänna vägar i bland andra tävlingen North West 200 i maj, Isle of Man TT i juni och detta jag var på, Ulster Grand Prix i augusti. Det som gör detta så unikt är bland annat att du som åskådare faktisk kan och får sitta i gräset eller på stenmuren som direkt omgärdar banan. Du kan alltså i princip sträcka ut handen, även om du givetvis inte får göra just så, och få den påkörd av förarna när de kör förbi. Så nära kommer du. Det är också just stenmurarna och det som gör tävlingen unik. Man kan lite skämtsamt säga att förarna inte behöver oroa sig, för avåkningszoner finns, haken är bara att de är gjorda av sten... Det är med andra ord precis livsfarligt att göra misstag eller att ha otur i dessa tävlingar. Olyckor förekommer och de är påtagligt ofta mycket allvarliga. Just denna gång då jag var i Belfast för att se tävlingarna så var en stukad handled på toppföraren Michael Dunlop värsta personskadan. Sånt är bra. Skador skall helst undvikas. Tillställningarna är mycket folkliga och välarrangerade. Jag har besökt Isle of Man TT och nu även Ulster GP och båda är folkfester och besökarna är otroligt många och stämningen mycket god. Under tävlingarna körs många olika klasser bland annat Supersport med 600:or, Super Twin med tvåcylindriga 650:or, Super Bike och Super Stock, båda med 1 000-kubikare. Förare kan ställa upp i flera race allt efter vilken motorcykel föraren har. Exempelvis Peter Hickman ställde upp i alla sju klasser på finaldagen och kammade hem guld i alla sju. Förvånansvärt i mitt förutfattade sinne var att de race som gav mest spänning var de med de minsta hojarna. I just Super Twin och Super Sport var utgången ingalunda given ens meter före mållinjen medan Peter Hickman ledde med över sju sekunder mot tvåan i Super Stock. Imponerande