STT 1
10 STT Onsdag 27 november 2019 Stöldgods hittades
i Svenljunga – man åtalas för häleri En man i 50-årsåldern åtalas för häleri efter att stöldgods hittats i Svenljunga kommun. SVENLJUNGA Stora mängder stöldgods hittades på två adresser i Svenljunga kommun. Lokalerna disponeras av en man i 50-årsåldern som nu åtalas för häleri. Där fanns stöldgods från flera inbrott. Totalt listas 15 målsäganden i åtalet – både privatpersoner och företag. ”Brottet bör bedömas som grovt eftersom det utgjort led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning, avsett ett sammantaget betydande värde och stora mängder stöldgods”, skriver åklagaren i åtalet. Mannen åtalas även för två av inbrotten som inträffade i Skene i somras. Vid ett inbrott i en villa i juni stals bland annat verktyg, maskiner och två elcyklar till ett sammanlagt värde av 131 000 kronor. De som utsattes för inbrottet blev också av med två personbilar. Vid ett annat inbrott i juli stals saker till ett värde av 176 000 kronor. På den ena brottsplatsen hittades skoavtryck och på den andra finns DNA-fynd som binder mannen till platsen. Mannen erkänner häleri, men nekar till stölderna. Samtidigt åtalas han för flera fall av olovlig körning, rattfylleri och narkotikabrott. Emilia Johansson emilia.johansson@markbladet.se STT ska utse Årets Svenljungaoch Tranemobo Känner du till någon som gjort något bra i år? Då kan du nominera personen till Årets Svenljunga- eller Tranemobo – en utmärkelse som STT delar ut för första gången. SVENLJUNGA/TRANEMO Utmärkelsen årets Svenljunga- och Tranemobo ska delas ut till någon som bidragit med något positivt för respektive ort under 2019. En utmärkelse till någon från Svenljunga kommun och en till någon från Tranemo kommun. – Det viktiga är att personen har bidragit med något positivt för sin ort eller kommunens invånare. Det kan vara allt från en känd person i ledande position till en eldsjäl inom föreningslivet. Personen kan ha bidragit till att sätta orten på kartan men det kan också vara en allmän glädjespridare. Vi hoppas att vi ska få in många nomineringar från läsarna, säger chefredaktör Simon Leppämäki. Varför instiftas den här utmärkelsen? – Vi bevakar Svenljunga och Tranemo varje vecka och vi ser hela tiden exempel på positiva insatser, handlingar och satsningar. Vi tycker att någon ska uppmärksamma de här personerna och vi ser det som självklart att det är STT som ska ta på sig den uppgiften. Nu är det alltså upp till STT:s läsare att nominera personer som förtjänar att uppmärksammas. Sedan kommer en jury på STT att Unga män i grupp upplevs som mest otrygga. De kanske hänger utanför affärer, skolor eller fritidsgårdar och det kan räcka för att upplevas som otryggt. Joakim Börjesson, kommunpolis Har du åkt fast i någon av kommunens fartkameror i år? I så fall är du inte ensam, det finns 1290 stycken anmälningar i fartkameror som är placerade i Tranemo kommun. Trafikbrott vanligaste lagöverträdelsen ”Vi bevakar Svenljunga och Tranemo varje vecka och vi ser hela tiden exempel på positiva insatser, handlingar och satsningar. Vi tycker att någon ska uppmärksamma de här personerna”, säger STT:s chefredaktör Simon Leppämäki. FOTO/ARKIV: KATARINA JOHANSSON Så nominerar du Nomineringar till Årets Svenljunga- eller Tranemobo skickas via mejl till: redaktion@stthuset. com eller på posten till: STT, Hantverksgatan 6, 51432 Tranemo. Märk gärna både mejl och brev med ”Årets Svenljungabo” respektive ”Årets Tranemobo”. utse en vinnare från respektive kommun som presenteras i början av 2020. Tanken är sedan att en ny vinnare ska utses varje år. Emilia Johansson emilia.johansson@markbladet.se Tranemo kommun är en trygg plats att bo på. Våldsbrotten är så få att det före sommaren i år inte fanns ett enda inrapporterat fall gällande offentligt våld i centralorten Tranemo. – Störst risk att råka ut för något i Tranemo kommun är genom viltolycka eller att åka fast i fartkamerorna utmed riksväg 27, säger kommunpolis Joakim Börjesson. TRANEMO Varje månad tar polisen fram en månadsrapport över vad som händer i kommunen. Och varje gång får de samma svar. Att det är viltolyckor och fortkörning vid hastighetskameror som är de vanligaste brotten i Tranemo kommun. – Det är lätt att tro att antalet brott i samhället ökar men vi ser att antalet brott idag jämfört med för 15 år sedan inte är fler. Det ligger på ungefär samma nivå år efter år, säger Joakim Börjesson. Statistik visar att det är få våldsbrott i offentlig miljö i Tranemo kommun, inte ett enda fanns inrapporterat från centralorten Tranemo före sommaren i år. När det gäller inbrott i villa och fritidshus är det hitintills i år knappt hälften så många som skett som under förra året (dock är förra året räknat på hela året så siffrorna är inte helt jämförbara innan året är slut). – Narkotika är alltid ett problem, så också i Tranemo kommun men vi kan inte se att kommunen sticker ut på något sätt, säger Joakim Börjesson. I april i år tecknade polisen och Tranemo kommun ett nytt gemensamt medborgarlöfte med fokus på ökad trygghet. – Det framkom i lägesrapporter att det fanns en övergripande otrygghet på flera orter i kommunen, säger folkhälsostrateg Karin Eliasson. Mycket av otryggheten var kopplat till narkotika och ungdomar. Det är också där polisen lagt mycket resurser för att öka tryggheten i kommunen. – Vi har gjort en ny trygghetsmätning som genererade positiva besked, vi har varit runt i skolan och pratat med högstaUrval av brott i Tranemo kommun hittills under 2019 Villa- och fritidshusinbrott: Hittills i år har det varit 13 inbrott i kommunen, elva i villa och två i fritidshus. Under förra året var det totalt 31 inbrott och under 2017 var motsvarande siffra 27 stycken. Narkotikabrott: 32 stycken. Trafikbrott (förutom fartkameror): 135 stycken. Trafikbrott fartkameror: 1290 stycken anmälningar i fartkameror placerade inom kommunen. Våldsbrott i offentlig miljö: 8 stycken. Viltolyckor: 167 stycken. dieelever och deras föräldrar om sociala medier och mopedkörning. Vi har också sett att till exempel A-traktorer varit en källa till otrygghet och plockat in en hel del av dem som kör fordonen samt plockat in flera narkotikabrott, säger Joakim Börjesson. Vad upplever kommunborna som mest otryggt? – Unga män i grupp upplevs som mest otrygga. De kanske hänger utanför affärer, skolor eller fritidsgårdar och det kan räcka för att upplevas som otryggt, säger kommunpolis Joakim Börjesson. Vilka i kommunen upp lever sig vara mest otrygga? – Det är äldre personer som bor där det inte händer så mycket. De är rädda för det som går att läsa om i tidningar och se på tv men som är långt borta. Rädslan över att det ska komma nära är stor, säger kommunpolis Sven Gardell. Tack vare trygg och säker kommun som är en satsning inom kommunen så har samverkan mellan olika grupper blivit bättre. – Polis och räddningstjänst vet vem de ska kontakta och har lättare att åtgärda problem tack vare samverkan, säger integrationssamordnare Ingela Karlsson. Ylva Hideng ylva@stthuset.com FOTO: YLVA HIDENG