WE 1
BUSINESS EXCELLENCE | 2:2014 »good enough« när de
t gäller maskinernas tillgänglighet? »Det handlar om att göra korrekta aktiviteter på ett korrekt sätt. Det är viktigt att förbättra både den inre och den yttre effektiviteten. Vi skulle vilja att kunden/ produktionsledaren har bättre koll på de indirekta underhållskostnaderna. Då blir det lättare att prioritera underhållsinsatser på bästa sätt och göra organisationerna mer effektiva.« Ofta har investeringskostnaden varit styrande »Eftersom de största kostnaderna i form av underhålls- och personalkostnader ligger i användningsfasen, skulle jag vilja eftersträva en ökad livscykelsyn på de kostnader vi har. Vi måste minska förlusterna, men också minska kostnaderna. Om vi ställer krav, kan vi då sänka kostnaderna på sikt? Vad kostar det när vi ska köpa en maskin? Vilka följdinvesteringar ger den? Vilka förutsättningar ger vi för effektivt underhåll? Bygger vi stabila processer med minimala förluster?« Produktens behov och slutkundens krav måste styra prioritering och underhåll.« Här är det viktigt att skilja på krav och behov. Men det är också viktigt att skilja på möjligheter och behov. »Vi ser ibland möjligheter överallt. Kostar det mer att än vad vi kan få ut, är det i slutändan ett slöseri. Det finns stor risk för överproduktion av underhåll om man utgår från möjligheter och inte från kraven. Alla företag har ungefär samma förutsättningar när det gäller människor, maskiner och material, men resultatet blir ändå olika när det gäller kvalitet, produkt och ledtid. »Stabilitet är en viktig grundförutsättning för att skapa rätt resultat, det som vi vill ha. Grunden till att jobba med ständiga förbättringar är att börja med att öka verkningsgraden på de anställdas åtta timmar per dag och på de gjorda investeringarna. När vi börjar få kontroll över våra processer kan vi fortsätta öka vår resurseffektvitet utan att göra avkall på genomloppstiden. För att lyckas måste vi eliminera, minimera, förutse och hantera variation.« »Allt Leanarbete handlar om att lära sig se slöseri, lära sig reagera på tidiga små signaler om att något är fel, lära sig återställa standardläget genom att åtgärda avvikelser och lära sig att ständigt förbättra i små, små steg.« »STANDARDISERAT ARBETE ÄR EN VIKTIG NYCKEL FÖR FRAMGÅNG.« »Det är viktigt att förbättra både den inre och den yttre effektiviteten«, säger Per-Erik Johansson, DynaMate. PER-ERIK JOHANSSON Ett tydligt samband Enligt Per-Erik Johansson finns det här ett tydligt samband mellan genomloppstid, resursutnyttjande och resurseffektivitet. »Ju större variationen är i processen, desto längre blir genomloppstiden. Vill vi ha en högre resurseffektivitet, så ökar också genomloppstiden. Det är en »naturlag« och den bör man vara medveten om.« »Låt oss säga att underhållsorganisationen är belagd till 100 procent. Plötsligt kommer det in mer störande akutjobb än vad du har planerat för. Då kommer det att ta längre tid att få jobbet utfört än om du hade haft en beläggning på 70-80 procent. Variation är alltid ovälkommen och bör elimineras genom att ta bort störningen som skapar variationen. Går inte det så bör störningen minimeras. Får du inte bort allt måste du se till att du har en plan och tanke, så att du kan hantera den störning som är kvar. Ju stabilare process desto högre resurseffektivitet får du ut ur organisationen utan att öka genomloppstiden på underhållsarbetet«, säger han. Ha kontroll på systemets roll Vi ingår alla i någon form av system. De förutsättningar systemet ger sätter gränsen för hur effektiva vi blir. Enligt Per-Erik Johansson är det därför viktigt att ha kontroll på hur systemet påverkar processerna om man vill öka resurseffektiviteten och ha en hög effektivitet på tjänsten och flödet. »Vi bör fundera över hur det omgivande systemet ser ut och vilken inverkan det har på produktion och underhåll. Systemverkningsgraden sätter gränsen för hur effektivt vi kan använda kunskap och resurser i organisationen. Det gäller att skruva på rätt ställe i systemet. Det handlar om systemförståelse och systematisk problemlösning. Vi måste skapa en känsla och förståelse för hur systemet ser ut, beskriva hur verkningsgraden ser ut i de olika systemdelarna och hur vi bäst åtgärdar grundorsakerna på rätt ställe i systemet«, säger Per-Erik Johansson och slutar: »Det är alltid så att systemet har en högre effektiviseringspotential än vad de enskilda delarna har var för sig. Stoppar du in världens bästa underhållstekniker i ett ineffektivt system, så får du ut väldigt dålig verkningsgrad av den kunskapen. Kan vi identifiera och beskriva hur hela systemet ser ut, så kan vi börja skruva och se till att förbättra förutsättningarna på rätt ställe i systemet.« 33