Byggaren 1
STENS JURIDISKA KRÖNIKA Kamratkluster – ett ris
kfyllt samarbete STEN FOLKESSON A v bygghantverkarna som arbetar på ROT-marknaden är det många som enbart har enskilda firmor med sitt personnummer som organisationsnummer. Nästan 20 % av dessa byter skattsedel varje år från A till F och på så sätt går man ut och in i jobb i olika former, som näringsidkare eller anställd. I den stund de blir egna företagare blir tillvaron mer riskfylld. Bland annat innebär det en stor risk om de istället för att anställa, tar in folk och arbetar i något som jag tidigare benämnt som ett kamratkluster. I klustret är alla egna företagare och de debiterar den som har fått kunduppdraget, som i sin tur samlar all fakturering hos sig, ger slutkunden en enda faktura med underlag för ROT-avdrag. Företagaren i fråga är ”spindeln i nätet”, eller den som ni säkert kallar det, samrådet. Risken med detta ”samråd” är att det kommer att kallas att företagaren istället varit totalentreprenör (TE) eller huvudentreprenör (HE), utan att det varit meningen. Lagstiftningen är inte tydlig. I lagen står att visst ansvar övergår från byggherren (BH), om denne är konsument, per automatik till (TE). Det gäller till exempel: arbetsmiljösamordningen, kontroll av konstruktionen, samt kontroll att (BH) har alla tillstånd. Vi har ju också något som heter BAS u&p (Byggarbetsmiljösamordnare för utförandetiden & planering och projektering). Denna samordning av klustrets göranden och låtanden kan få förödande effekter om den misstolkas av konsumentkunder. I en tidigare krönika gav jag ett exempel på en rättstvist som uppkom nästan nio år efter uppdraget avslutades och där ”nestorn” i klustret, som ansökt om ROT-avdrag för alla, som hållit dialogen med kunden, helt saknade avtal med underentreprenörerna eller i detta fall delentreprenörerna. Han hade drivet en enskild firma och varit samordnare för alla hantverkare men han 24 hade bara varit en entreprenör av flera i en delad entreprenad. Reklamationer och garantifrågor skulle kunden ta med var och en av de entreprenörer som deltog i den delade entreprenaden. Så var det överenskommit, MUNTLIGT. Det man sällan tänker på är att man arbetar som entreprenörer på fastigheter. Reklamationstiden är hela tio år, inte enbart på materialet man använt, utan också för den tjänst man utförde. Allt enligt Konsumenttjänstlagen (KtjL). Har man då också fungerat som totalentreprenör för andra i klustret, har man även ansvar för deras material och tjänst under tio år. Efter endast två år saknar man regressrätt (rätt att gå tillbaka i tidigare led) att gå tillbaka till dem i klustret som utförde tjänster enligt Köplagen (KL), som gäller mellan näringsidkare. De sista åtta åren kan man hoppas att kamratskapen finns kvar. Dessa ”kluster” har varit aktuella i många sammanhang på sista tiden. Både i domstol och i den öppna debatten om bygghantverkarnas förträfflighet. Jag vill därför döda den gamla föreställningen om att det är bara är att ta på sig vilka uppdrag som helst och tjäna pengar, bara man har två friska händer, såg, hammare och mobiltelefon. Fortfarande gäller min inställning till bygghantverkarna att de generellt är mycket duktiga hantverkare. Utbildningen de får i de olika gymnasie kolornas byggprogram, är utmärkta. Många får också genom ett gediget lärande i arbetet mycket bra praktiska kunskaper om själva yrket. Det är ofta inte där tvister uppstår, utan om priset, omfattningen av uppdraget, leveranstiderna och med betalningen. Alltså på helt affärsmässiga grunder. Att ta på sig kunduppdrag för tjänster på konsumentens fastighet kräver entreprenörskunskaper eller ett affärsmannaskap som man sällan har i en lös kamratkrets. Här krävs helt andra kunskaper i Konsumenttjänstlagen (KtjL), avtalsrätt/köprätt, entreprenadjuridik, byggarbetsmiljörätt, ekonomi och marknadsföring för att minimera riskerna. Det allra största hotet är att en konsument med sitt tolkningsföreträde av Konsumenttjänstlagen kan komma tillbaka och kräva stora ersättningar många år (10 år) efter att tjänsten utfördes genom rena påståenden (KtjL) §51. Nu vill jag att alla byggare med enskilda firmor verkligen tänker efter innan de tar på sig ROT-uppdrag för konsumenter om flera hantverkare kommer att bli involverade. Känner man inte till de juridiska konsekvenserna är det bäst att låta bli. ” Allt är inte guld som glimmar”, är ett slående uttryck just för det jag vill säga med denna krönika. Sten Folkesson, affärsjurist för bygg- & bygghandel • Ha alltid ABT-u 07 eller AB-u 07 avtal med dina underentreprenörer (UE) • Skriv alltid in vilken roll du skall ha i skrivit avtal. • Om du ställer upp som Total- (TE) eller huvudentreprenör (HE) skall du ta betalt för det. 10–15 % på alla (UE)- fakturor. • Tänk på att konsumenten alltid från början är ansvarig för konstruktionen, samordningen och att alla tillstånd finns. • Tänk efter noga så att du inte tar över ansvaret för reklamationer och garantier för andra (UE/HE). • Fundera på om du inte skall växla upp företaget till AB, som begränsar ditt personliga ansvar. • Vid större projekt, bilda byggkonsortium istället. byggaren 8 2019