Tidningen Energi 1
Digitalisering ”Ai kan ge oss rätt helhetssyn” SY
STEMPERSPEKTIV Det saknas ett helhetstänkande bakom dagens energisystem, tycker Lars Olsson, initiativtagare till flera ai-projekt. – Nu finns möjligheten att kombinera analyser från alla el- och värmesystem. Det tas alldeles för många beslut utan förståelse för det totala energisystemet, tycker ai-konsulten Lars Olsson i Seniorit AB. Nu växer nya ai-applikationer fram på löpande band i samhället och inte minst energisektorn har ett stort behov av bättre strukturer, menar han. – Målet måste vara att på sikt styra om hela energisystemet. Med ai kan vi skapa verktyg för en effektiv och total helhetssyn på energi, säger Lars Olsson. Ta till exempel fjärrvärmen som ofta har bra mätning och datahantering, tycker Lars Olsson. Det finns timmätning hos kunderna och smarta lastprofiler visar när det konsumeras och när man måste producera. – Det är en gammal sanning att Lars Olsson. fjärrvärme och kraftvärme kan avlasta elsystemet, men det saknas metoder för övergripande analyser mellan energisystemen, både lokalt och i större sammanhang, säger Lars Olsson. – Samma energiföretag kan ha olika enheter som inte vet mycket om varandras driftsituationer. Samtidigt hotas elkvaliteten från olika håll, allt fler krävande apparater nerifrån kundsidan till intermittent kraftproduktion uppifrån. Spänningsfall, frekvensobalans och effekttapp måste styras omedelbart, något elnätsföretagen givetvis har fokus på, påpekar Olsson. – Men det räcker inte. Du måste kunna analysera elanvändningen och lägga den bredvid analyserna av fjärrvärmen, och först då kan du se vilken flexibilitet som finns mellan de olika systemen, säger Lars Olsson. – Då använder du den energikällan som är mest optimal för systemet och samtidigt belastar miljön minst. För många är detta självklarheter, påpekar Olsson. Analysverktyg i realtid ger bättre underlag för långsiktiga beslut. Utmaningen är att omvandla insikterna till en verkstad, och där kan ai-tekniken bli den förlösande faktorn. – Det är inte effektbristen som är det största hotet mot energisystemet utan att det saknas översikt och övergripande tekniska strategier. Det är för lätt att missa fördelarna med ett integrerat system, säger Lars Olsson. – Det kan ai-teknik hjälpa till med att lösa. Tiden är mogen för att ta allt prat om systemperspektiv upp till högsta beslutsfattarnivå i företag, kommuner och på departement. MORTEN VALESTRAND Artificiell intelligens gör det lättare att integrera olika energisystem. FOTO: INFRATEK NÄTLAGER BLIR LÖNSAMT Med hjälp av mönsterigenkänning och artificiell intelligens (ai) kan lastprofiler och trender analyseras för både nät och energilager. Därmed 48 Tidningen ENERGI Nr 4 kan energilagring bli lönsamt för energiföretag, enligt EU-projektet ACES som ska ta för sig batterilager i elnät. Hypotesen är att intäkter kan skapas från både transmissionsoperatör, nätägare, elhandlare och 2018 elkunder om batteriet och nätet samverkar på rätt sätt, och för det krävs mönsterbaserad ai-teknik. ACES (Adaptive Control of Energy Storage) är ett fortsättningsprojekt som placerar EPR:s och Metrums teknikutveckling (se förra uppslaget) in i en ny ekonomiskt sammanhang. Med hjälp av aibaserade helhets analyser kan anpassningsbara energilager lättare integreras med lokala energimarknader för både el, värme, kyla och vätgas. ACES vill utveckla metoder, integrera energilagring och ta fram olika exempel på driftfall som tillsammans kan bära ett energiföretags investeringskostnad för ett lager. Projektet är i sin linda, pågår till 2021 och har utvecklats av Metrum och Seniorit AB.