Tidningen Energi 1
Till sist LEDARKRÖNIKA På rätt väg, men glöm inte
värmen Ganska exakt två år har gått sedan energiöverenskommelsen slöts mellan fem politiska partier. Sedan dess har ett antal viktiga lagförslag tagits på väg mot målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och noll nettoutsläpp av koldioxid 2045. Även om energin inte väntas bli en va lfråga i år så är det bra att frågorna lyfts med jämna mellan rum. Och det gör de också. Jag vet till exempel att Energiföretagen Sverige i slutet av maj höll en energifrukost om resultaten av energiöverenskommelsen hittills. Ett syfte var också att få igång en diskussion om vad som framåt behöver göras för att Sverige ska nå målen och samtidigt behålla ett tryggt, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem. Beroende på denna tidnings pressläggning kan jag inte kommentera vad som kom fram på energifrukosten. Jag kan ändå ge lite eget inspel, inspirerat delvis också av en ökad debatt på Second Opinion med koppling till energiöverenskommelsen. Nyligen varnade till exempel Svenska kraftnät för en rejält försämrad effektbalans i elsystemet om tre år, framför allt beroende på stängning av två reaktorer i Ringhals. Just effektfrågan nämns på många ställen i energiöverenskommelsen, ett bevis på att allting hänger ihop i en helhet. Denna helhet, som vår branschförening Energiföretagen Sverige värnar om måste alltid vara en viktig utgångspunkt när åtgärder i energisystemet ska genomföras. Med helheten i åtanke vill jag belysa den del av energiöverenskommelsen som berör värmen, eftersom värmen i högsta grad är en del av helheten i energisystemet. Under avsnittet om förnybar energi skrivs: ”En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar”. 66 Tidningen ENERGI Nr 4 2018 Kristina Säfsten Vice ordförande Energiföretagen Sverige Här vill jag, i ljuset av Svenska kraftnäts varning om effektbrist, slå ett slag för fjärrvärmen och kraftvärmen. Effektfrågan ska naturligtvis tacklas från många håll – såsom ökad effekt i vattenkraften, moderniserade reaktorer och energieffektiviseringar i hela kedjan – men glöm inte de fantastiska möjligheter som fjärrvärme och kraftvärme, med i huvudsak biobränslen, innebär. Jag välkomnar varmt åtgärder som kan öka inslaget av fjärrvärme och kraftvärme. Tekniken är i sig redan konkurrenskraftig även om det sedan en tid tillbaka, med rådande elpriser, inte varit lönsamt att satsa på kraftvärme. Men här kan situationen snabbt förändras i linje med Svenska kraftnäts analys. Fjärrvärme och kraftvärme har med sina kvalitéer alla möjligheter att dämpa effekttoppar i elsystemet och samtidigt tillföra el under den kalla årstiden då elen som mest behövs. Åter till energiöverenskommelsen som också skriver att ”energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag”. Biobränslen är ett sådant och jag ser gärna ytterligare satsningar på forskning som kan förstärka ett redan bra koncept. I avsnittet om forskning efterlyses insatser på områden som har förutsättningar för tillväxt och export. Precis som Sverige, kan även Europa behöva en utveckling av fjärrvärmesektorn. Här har Sverige alla förutsättningar att exportera kunnande och teknik.