DMG 1
REPORTAGE z GRÄS Dessvärre är det inte alla som ä
lskar gräs, i alla fall inte under pollensäsongen (mars–oktober) då var fjärde svensk upplever besvär i ögon och luftvägar. Omkring hälften av dessa allergiska problem orsakas nämligen av gräspollen. BLANDNINGAR OCH BIN De vanligaste gräsarterna i våra anlagda gräsmattor härstammar från släktena svingel, gröe och ven, som växer vilt i magra och bördiga jordar på betesplatser, ängar, slänter och dikeskanter över i stort sett hela landet. Genom att studera var de olika grässlagen trivs och utvecklas bäst får man värdefulla tips för att sedan odla och förädla dem. Flera av de mest kända framavlade grässorternas namn kommer direkt från vildgräsen. förhoppningsvis bättre planta. Den nya sorten testas därefter i flera steg. Först hos förädlaren (där upp till 95 procent av alla korsningar sållas bort) och sedan på växtplatser ute i landet från norr till söder. Efter denna gallring återstår det som regel bara någon procent av det ursprungliga materialet. Den sista testen sker av Lantbruksuniversitetet och tar normalt 4–6 år i anspråk. Först därefter kan försäljningen starta. Traditionellt sett tar hela processen 12–15 år, men på senare år har det tillkommit metoder som visat sig kunna sänka förädlingen till 8–12 år. Endast i undantagsfall, exempelvis på golfgreener, används bara en enda grässort i gräsmattan. Att få till den perfekta gräsmattan är lite som att laga mat, där ingredienser tillför särskilda egenskaper. Genom att kombinera flera grässorter med varandra kan man få fram en gräsmatta som både är tålig, vacker och tät, grönskar längre och har god resistens mot ogräs. En vanlig gräsfröblandning kan till exempel bestå av engelskt rajgräs för dess snabba etablering och växttakt, ängsröe för dess slitstarka egenskaper och rödsvingel för dess täthet och förmåga att klara skugga, värme och torka. Andra vanliga grässorter i gräsfröblandningarna är rödven och vildtimotej. Gräs på golvet? Bambu är både hårdare och slitstarkare än exempelvis ek, och framför allt mer hållbart. Fram tills för 30–40 år sedan användes samma grässorter för gräsmattor som för jordbrukets fodervallar, vilket var långt ifrån optimalt för den lågvuxna och täta matta man som regel var ute efter. Men att ta fram en ny grässort genom urval, korsning och utprovning är ett väldigt tidskrävande arbete som tar många år i anspråk. Så här ser processen ut i korthet: Först behöver material från befintliga plantor samlas in, vilket ofta sker både i Sverige och utomlands. Genom korsning kombineras sedan de olika plantornas goda egenskaper till en ny, Det finns ett stort utbud av färdiga gräsfröblandningar på marknaden idag. Många av dem är ”allround”produkter medan andra är anpassade för särskilda syften och förhållanden som skuggiga lägen eller kalla klimat. Generellt kan man säga att man får det man betalar för. De dyrare gräsblandningarna består vanligtvis av tätare och mer lågväxande grässorter med mindre frön. Någon som kan det mesta om grässorter och blandningar är Bengt Hansson, Inköpschef och produktspecialist på SW Horto. – Kunderna vill ofta ha en gräsmatta som etablerar sig snabbt och sedan slutar att växa, men en sådan gräsmatta finns ju tyvärr inte, säger Bengt. De som kan det här med gräs brukar välja långsamt groende sorter och sedan så dem på hösten, runt augusti, 30 DMG z DEN MODERNA GRÖNYTAN 3 2018