GLAS 1
Den nya regeringsbyggnaden i Oslo, till vänster i
bild, invigdes officiellt den 13 april 2026. Foto: Jonas Johnsson FYSISK PLANERING VIKTIG FÖR DEMOKRATIN WHO:s svenska nätverk Healthy Cities hävdar att den fysiska planeringen påverkar hälsan och inställningen till andra människor och konstaterar i en rapport om tillitsfrämjande planering att utformningen av kvarter, gator och mötesplatser har stor betydelse för tilliten till och känslan av delaktighet i samhället. Inkluderande offentliga rum är därför viktiga för det demokratiska samhället, där människor vistas ökar den upplevda tryggheten. för att veta om vi ska sätta på kaffet eller låsa dörren. I äldre tider byggdes kastaler, runda försvarstorn där hela byn kunde ta skydd mot fiender. Våra byggregler har sitt ursprung i brandregler som har uppstått i spåren av stora stadsbränder. Det viktiga är att vi inte börjar skydda oss så att vi vänder oss bort från varandra. Om vi inte kan se varandra kan vi inte heller agera tillsammans, menar hon. Att skapa säkra offentliga miljöer handlar därför inte om att välja mellan öppenhet och skydd, utan om långsiktig planering, samverkan och genomtänkt helhetsperspektiv. Sverige byggt för att vara öppet Svenska städer och offentliga byggnader är planerade utifrån värden som öppenhet och effektiv utrymning och utgår i hög grad från tillgänglighet och framkomlighet. Det är i skärningspunkten mellan inomhus och utomhus, byggnadens skal, som glasets roll blir särskilt intressant. För i takt med att säkerhetsfrågorna tar plats har också glaspartier i offentliga byggnader ibland pekats ut som ett problem. Både Petter Säterhed och Karolina Keyzer menar att det är ett alltför förenklat synsätt. — Glas är inte fel i sig. Det är ett val man gör, och varje val innebär vissa förutsättningar. Har man mycket glas måste man ta hänsyn till det i andra delar av säkerhetslösningen, säger Petter Säterhed. — Det gäller att använda glaset på rätt plats och i rätt sammanhang. Dess främsta styrka är att skapa kontakt mellan ute och inne. I en entré är det otroligt viktigt att man kan se inifrån vad som händer där ute. Då kan man bilda sig en uppfattning om man ska röra sig bakåt i huset, ut genom en sidoutgång eller stanna kvar. Om man stänger in människor utan överblick skapar man en mycket mer utsatt situation, menar Karolina Keyzer. I planeringen av skydd mot antagonistiska hot talas om fyra strategier: avskräcka, upptäcka, försvåra och hantera. Just förmågan att upptäcka är beroende av överblick. — Möjligheten att se vad som händer är central. Transparens kan därför vara ett viktigt verktyg i säkerhetsarbetet, betonar Petter Säterhed. Risk för överreaktioner Båda varnar för att låta enskilda händelser leda till ogenomtänkta beslut. När allvarliga våldsdåd inträffar går säkerhetsfrågor snabbt från att vara lågprioriterade till att bli helt dominerande. — Det finns en risk att vi slår mellan ytterligheter. Från att inte prata om säkerhet alls till att plötsligt vilja stängsla in byggnader eller införa metalldetektorer. Inget av det är särskilt bra. Det viktiga är att arbeta systematiskt över tid, säger Petter Säterhed. Karolina Keyzer menar att det är begripligt att män niskor reagerar med rädsla, men att det blir fel om den rädslan får definiera arkitekturen. Oslo valde öppenhet Efter attentatet i Oslo 2011 stod Norge inför ett vägval. I de tillfälliga lösningarna kring regeringskvarteren fanns betongbarriärer, pollare och avspärrningar som gav stadsrummet en hård och militariserad prägel. Men när återuppbyggnaden tog form fattades ett medvetet beslut om att stärka säkerheten utan att det offentliga rummet blev skrämmande. — Man bestämde sig för att bygga öppna och välkomnande stadsrum där man känner sig trygg. Säkerheten skulle vara inbyggd på ett sådant sätt att den inte märks, säger Karolina Keyzer som var djupt involverad i återuppbyggnaden av Oslos regeringskvarter. Lärdomarna därifrån är högst relevanta även i Sverige, menar hon. Säkerhet måste ses som en gestaltad kvalitet, inte som ett paket av synliga skyddsåtgärder som läggs till i efterhand. — Det behövs ett beslut om vad man vill ha för stad. Vill man ha ett öppet och demokratiskt samhälle, då måste man också bygga rum där människor kan mötas, röra sig och se varandra, menar hon. > GLAS 2.2026 17 Petter Säterhed, funktionsansvarig för säkerhet i offentlig miljö vid Myndigheten för civilt försvar.