GLAS 1
” FÖNSTER OCH GLASPARTIER, BÅDE I FASAD OCH INVÄN
DIGT, UTGÖR EN JÄTTEPOTENTIAL. DET ÄR ETT AV DE STÖRRE MATERIALFLÖDENA I BYGGSEKTORN OCH HAR BÅDE BETYDANDE KLIMATPÅVERKAN SAMT STOR POTENTIAL ATT ÅTERBRUKAS OCH ÅTERVINNAS I HÖGRE GRAD ÄN I DAG. Fönster och glaspartier utgör en jättepotential, sade Anna Graaf, White Arkitekter på Delegationen för cirkulär ekonomis årskonferens den 4 mars. Text: Melinda Lemke Enligt Circularity gap report Sweden, framtagen av Rise och Circle Economy, kommer bara omkring 3,4 procent av materialen som används i Sverige från återbruk eller återvinning. Sverige är därmed långt ifrån en cirkulär ekonomi och har en cirkularitetsgrad långt under både EU-genomsnittet på 11,8 procent och det globala snittet på 8,6 procent. Dessutom är materialanvändningen per person enligt statistik från Eurostat ungefär dubbelt så hög som EU-genomsnittet och ligger på runt 25–30 ton per person och år. Enligt Rise Circular value report kostar den linjära ekonomin Sverige över 600 miljarder kronor årligen. Av detta beräknas produkter som kasseras i förtid stå för cirka 420 miljarder kronor och överkonsumtion för 200 miljarder kronor årligen. Mot denna bakgrund, och för att stärka Sveriges konkurrenskraft, menar Delegationen för cirkulär ekonomi att arbetet med att ställa om till mer cirkulära materialflöden är angeläget. Delegationen är ett rådgivande organ till regeringen och består av tolv ledamöter från näringslivet. Inom projektet Cirkulära nycklar har delegationen valt att rikta särskild uppmärksamhet mot fönster och glaspartier i byggnader. — Fönster och glaspartier, både i fasad och invändigt, utgör en jättepotential. Det är ett av de större materialflödena i byggsektorn och har både betydande klimatpåverkan samt stor potential att återbrukas och återvinnas i högre grad än i dag, sade Anna Graaf, ledamot i delegationen och hållbarhetschef på White Arkitekter, på delegationens årskonferens den 4 mars. I dag hamnar omkring 95 procent av planglaset från byggsektorn på deponi eller degraderas och bara runt 3 procent återvinns cirkulärt, trots att materialet i princip kan återvinnas hur många gånger som helst. Hela värdekedjan involverad I en inledande workshop samlades representanter för hela värdekedjan, från tillverkning och tidiga skeden i bygg processen till förvaltning, rivning och återvinning. Tillsammans täcktes de olika perspektiven. — Kedjan är lång och bredden av frågor stor. Vi diskuterade därför allt från lagstiftning till hur vi reformerar byggprocessen, upphandlar aktörer, minskar deponi och skapar ekonomiska incitament och styrmedel, berättar Anna Graaf. Under workshoppen identifierade branschaktö - r erna flera hinder för mer cirkulära materialflöden. Bland annat att byggprocessen fortfarande är utformad för linjära flöden, att återbruk ofta är dyrare än nyproduktion och att kunskapen om hur glas kan återbrukas eller återvinnas är låg. > GLAS 2.2026 55