Energigas 1
Forskning & utveckling Mer förnybart med förgasni
ng I takt med att efterfrågan på förnybara gaser ökar, blir skogsavfall en allt mer intressant råvara. Med hjälp av förgasning går det att framställa biogas. Tekniken fungerar – men i dags läget är det svårt att få den lönsam. Biogas, som främst består av metan, framställs i dag i anläggningar där avloppsslam, mat avfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustri och slakterier rötas till biogas, som sedan uppgraderas till nästan ren biometan för att bli mer energirik. Om gasen i stället produceras genom förgasning kan andra råvaror som är svåra att röta bli aktuella – som skogsavfall. – En stor fördel med förgasningsteknik är att man ur skogsbiomassa kan få ett högt utbyte av en bredd av produkter, som exempelvis metanol, vätgas eller metan, säger Joakim Lundgren, professor vid Luleå tekniska universitet och före ståndare för Svenskt förgasningscentrum, ett nationellt kompetenscentrum för förgasningsteknik som leds av universitet sedan tio år tillbaka. Förgasning är en kemisk process där fast eller flytande organisk råvara omvandlas till gas som i sin lite renare form kallas syntesgas eller bara syngas. Den gas som bildas kan användas för att producera el och värme, men också för att tillverka exempelvis dimetyl eter (DME), metanol, metan, vätgas eller andra kemikalier. Utvecklat egen teknik Ett 20tal företag är med i samarbeten inom Svenskt förgasningscentrum. Ett av dessa är Cortus Energy, som har utvecklat en egen teknik för att förgasa skogsbiomassa. Tekniken används i en fullskalig anläggning i Höganäs där den syntesgas som bildas ersätter naturgas och ger energi till produktionen av metallpulver. Syntesgasen innehåller främst vätgas och koloxid, medan metaninnehållet inte är mer än ett par procent. Med hjälp av katalys går det att omvandla syntesgasen till metan, enligt Rolf Ljunggren som är grundare och vice vd i företaget. – Vår tekniska lösning ger en syntesgas med hög vätgashalt, vilket passar bra för att med kata lys få vätgasen och koloxiden att reagera och bilda till exempel metan, med skapligt bra utbyte, säger han. 34 ENERGIGAS NR 2 2021 Cortus Energy är med i flera forskningsprojekt inom samarbetet. Ett handlar om att med en kombination av rötning och förgasning av skogsavfall öka produktionen av biogas. Processen testas sedan februari med syntesgas producerad i Höganäs – enligt Rolf Ljunggren med bra resultat. – Det är ett annat sätt att göra metan av syntes gasen. Gas från vår anläggning i Höganäs skickas till ett avloppsreningsverk, där bakterier i rötbädden använder en kombination av avloppsslam och syntesgas för att bilda metan och koldioxid. Metoden skulle kunna vara viktig för en mindre rötningsanläggning, som med befintlig tillgång på substrat i kombination med syntesgas från skogsrester, får en storlek som gör den kommersiellt intressant, säger han. El och värme Flera svenska företag utvecklar förgasningsteknik. Ett är Meva Energy, som bygger på teknik som utvecklats vid Luleå tekniska universitet. Företaget har en fullskalig förgasningsanläggning i Hortlax utanför Piteå, som är inkopplad mot el och fjärrvärmenätet. Av gasen produceras el och värme. Kunderna är annars industriföretag som använder gasen antingen i en brännare, för att skapa processvärme och ersätta fossil gas, eller i en motor med generator för att producera el och värme. – Vi vill använda gasen där den produceras. Visst skulle man kunna extrahera exempelvis metan, men det är inte vår strategi, berättar Thomas Bräck som är affärsutvecklingschef på Meva Energy. Företaget tillverkar förgasare i industriell storlek och har precis skrivit avtal med två företag om att installera sådana på deras anlägg”Förgasning kommer att få sitt genombrott. Tekniskt sett är vi nästan hemma. ” Joakim Lundgren, professor LTU och föreståndare Svenskt förgasningscentrum Skogsavfall. Träflis, bark och pellets är råvaror som ningar – ett kommersiellt genombrott enligt Thomas Bräck. Det är dels en mjukpapperstillverkare som ska använda gasen för att torka mjukpapper i stället för att som i dag använda fossil gas, dels ett träindustriföretag. – Vi kan använda träindustriföretagets restströmmar. När trä och träskivor, som MDF och spånskivor, bearbetas bildas spill, exempelvis kontaminerat trädamm som vi förgasar. Den gas som produceras skickas in i en motor och ut får vi el och värme som används i produktionen. Precis som i Hortlax, berättar Thomas Bräck. Stort behov av förnybar energi Thomas Bräck tror att förgasning kommer att få en viktig roll i den gröna omställningen. – Behoven av förnybar gas är väldigt stora. Det finns en stor mängd restbränslen från andra processer och industrier som behöver tas tillvara och samtidigt ett stort behov av förny