Energigas 1
I korthet Så går det till n Det finns tre huvudte
kniker för förgasning: fastbädd, fluidiserande bädd eller suspension. I den senare förgasas antingen ett fint pulver, flytande bränsle eller en blandning av dessa. I de två förstnämnda teknikerna kan större bränslefraktioner som träflis, bark och pellets användas. n Den producerade gasen består av en blandning av olika gaser som kol dioxid, koloxid, metan, väte, vattenånga, lätta kolväten och tjära i olika halter. Vilken gasblandning som bildas beror bland annat på förgasningstemperatur, oxidationsmedel (luft, syre, ånga), reaktortyp och rå material. n Gasen kan användas för produktion av värme och elkraft eller uppgraderas till syntesgas (gasen renas så den består främst av koloxid och vätgas). Ur syntesgasen kan man producera bland annat biometan, vätgas, dimetyleter (DME), metanol, biodiesel, biobensin och biogasol. kan användas vid förgasning. bar energi, särskilt som ersättning till fossil gas, säger han. Joakim Lundgren på Svenskt förgasningscentrum håller med. – Förgasning kommer att få sitt genombrott. Tekniskt sett är vi nästan hemma. I Piteå har anläggningen LTU Green Fuels förgasat svartlut i mer än 28 000 timmar med 1 200 timmar samtidig produktion av DME eller metanol. Göteborg Energi har i den numera nedlagda anläggningen Gobigas förgasat skogsråvara i 12 000 timmar, säger han. Problemet är att produktionen är svår att räkna hem ekonomiskt under de förutsättningar som råder i dag. – Det är förstås ett villkor, annars vill företag inte investera. Det måste säkerställas att investeringen betalar sig inom rimlig tid, men i dag råder alltför stora osäkerheter, säger Joakim Lundgren. SIV ENGELMAN CEDERBORG Rena drivmedel inte alltid så gröna n Biogas är det bränsle som påverkar klimatet minst. Det framgår i en ny studie där forskare från Biogas research center i Linköping har undersökt hur klimatpåverkan från olika bränslen påverkas av mängden el i framställningen, samt av hur elen har producerats. Detta får stor betydelse om bränslets klimatpåverkan analyseras ur ett livscykelperspektiv (welltowheel). Även om utsläppet från ett fordon är litet, eller till och med noll, kan klimat påverkan ha varit stor när bränslet producerades, beroende på om elen var förnybar eller fossil. – Det räcker inte med att byta ut alla bilar till elbilar för att få ett hållbart transportsystem. Hur elen produceras är lika viktigt, men det glöms ofta bort, säger Marcus Gustafsson, biträdande universitets lektor och studiens huvud författare. I studien jämförs klimatpåverkan från bränslen som el, diesel, naturgas, biogas och etanol, men även till exempel vätgas, syntetisk Laddat. Hur elen produceras har stor betydelse för klimat p åverkan. diesel och syntetisk naturgas från biomassaförgasning. Jämförelsen görs för tre typer av fordon – långtradare, stadsbuss och långfärdsbuss. I samtliga scenarier är det biogasen som påverkar klimatet minst. – Resultatet är anmärkningsvärt. Orsaken är att biogödsel, en biprodukt av biogas, minskar produktionen av mineralgödsel och klimatpåverkan därifrån, säger Marcus Gustafsson. Läs mer: liu.se Well-to-wheel greenhouse gas emissions of heavy-duty transports: Influence of electricity carbon intensity. Biogas av bajs en vinst för samhället n Genom att använda betydligt mer av föring från djur och människor för att producera biogas och biogödsel skulle Sverige kunna spara nästan en miljard kronor per år. Dessutom skulle utsläppen av växthusgaser minska med cirka 1,5 miljoner ton. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie. Gödsel från djur, så kallat stallgödsel, är tungt och kostsamt att transportera dit det behövs. Konstoch mineralgödsel är billigare men bidrar till växthusgasutsläpp när det används inom jordbruket. Genom en samordnad hantering av av föring från både djur och människor finns mycket att tjäna, menar forskarna. – Gör man biogas av avföringen innan det används som gödsel, kommer fördelarna överväga transportkostnaden. Då kan vi maximera nyttan av en befintlig resurs genom att även ta till vara energin som annars går förlorad, Genevieve Metson säger Genevieve Metson, lektor vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom rapporten. Totalt skulle 238 biogasanläggningar behövas, strategiskt utplacerade runt om i landet. Produktionen skulle kunna ge cirka 3,4 terawattimmar biogas per år, tillräckligt för att driva runt 500 000 gasbilar. – Förutom behovet av en nationell samordning måste de juridiska, etiska och kulturella betänkligheterna med att använda mänsklig avföring som gödningsmedel läggas åt sidan. Det är nödvändigt för en mer cirkulär och hållbar livsmedelsproduktion, säger Genevieve Metson. Läs mer: liu.se Optimizing transport to maximize nutrient recycling and green energy recovery ENERGIGAS NR 2 2021 35