Energigas 1
Debatt Den gröna kol atomen är grundstenen i en b
io baserad, cirkulär ekonomi och vi behöver ett hållbart aktivt brukande av jord och skog för att förse oss med allt från mat till trähus och biodrivmedel. Att inte satsa på produkter från skogen fördröjer den gröna om ställningen. Det skriver Sofia Backéus på Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Att bruka skogen bäst för klimatet Dröm. Skogen behöver brukas aktivt, att se tillbaka och drömma S Sofia Backéus, expert skogsskötsel och klimat, LRF. verige är ett skogsland. Ungefär 70 procent av landytan är täckt av skog och de allra flesta av oss har en relation till skogen på något vis. Kanske grundlades den i barndomen under en träff med Skogsmulle i Friluftsfrämjandet eller under en mer eller mindre lustfylld orienteringsbana i skol idrotten. Min väg in i skogen gick via en friluftsälskande familj och en aktiv tid som orienterare. En del ser bara skogen via bilfönstret på väg någon annanstans, medan andra är stolta skogsägare. Hälften av skogsmarken ägs av vanliga människor som sköter sina skogar med erfarenhet och kunskap. Många har målet att lämna över en välmående och produktiv skog till nästa generation. I Sverige finns 320 000 skogsägare varav drygt en tredjedel är kvinnor. Skogsägande är faktiskt den största kvinnliga före tagarkategorin i landet. Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: jonas.gustafsson @energigas.se 40 ENERGIGAS NR 2 2021 Men hur mår skogen – och vad ska vi ha skogen till? Den som följer debatten i de ledande dagstidningarna blir kanske lite orolig. Är det klimatsmart att använda skogsprodukter? Jag tror inte att det är en tillfällighet att vi ser de här rubrikerna nu. I EU pågår flera processer som vill begränsa skogsbruk och användningen av bioenergi och där har debatten varit hård under många år. Det smittar nu av sig nationellt, samtidigt som en statlig utredning (Skogsutredningen) har landat i politikernas knä. Samhället behöver bli mer resurssnålt och minska utsläppen av växthusgaser. Det tror jag de flesta är överens om. Men jag tror inte att vi ska sätta på oss tagelskjortan och backa tillbaka till en dröm om Bauer skogar eller Bullerbymiljöer. Den gröna kolatomen är grundstenen i en biobaserad, cirkulär ekonomi och vi behöver ett hållbart aktivt brukande av jord och skog för att förse oss med allt från mat till trähus och biodrivmedel. I värmesektorn har omställningen redan genomförts. Från att ha varit i princip helt beroende av olja och kol har energi från skogen fasat ut det fossila. Dessutom är energin i de flesta fall inhemsk. I debatten framförs ibland argumentet att vi ska låta skogen stå för att rädda klimatet. Samtidigt framför industrin att vi ska använda skogen för att rädda klimatet. Vem har rätt? Min uppfattning är att vi kan göra både och. De senaste 100 åren har vi i Sverige fördubblat mängden skog från 1,5 till 3 miljarder kubikmeter. Samtidigt har vi kunnat ta ut 6 miljarder kubikmeter skog. Det hade inte varit möjligt om inte skogsägarna hade brukat skogarna med allt från plantering till gallring och slutavverkning. Sverige rapporterar i dag en sänka av växthusgaser i skogen på runt 40 miljoner ton. Det är ungefär 75 procent av Sveriges utsläpp. Så visst finns det en stor potential i att öka kolsänkan i de svenska skogarna. Men att göra det genom att kraftigt minska avverkningarna tror jag inte är realistiskt – eller bra för klimatet. De produkter som tas ut från skogen ersätter ju fossila produkter i ungefär samma storlek som sänkan. Att inte satsa på produkter från skogen fördröjer den gröna omställningen. Skogen ska inte i första hand kompensera för andra sektorers oförmåga att ställa om. Hur står det då till med miljön i skogen? Svensk