Energigas 1
Vätgas ger många möjligheter Vätgasen har fått en
central roll i EU:s gröna giv. Det beror bland annat på att den kan lagra förnybar el från sol och vind. Vätgas kan produceras på olika sätt och går också att kombinera med koldioxid från förnybara källor för att skapa gröna bränslen. Vätgas från vatten H O Vatten = H2O H Grön vätgas kan bildas genom att förnybar el från sol och vind spjälkar vatten till vätgas och syre genom elektrolys. Detta kallas power to gas. Vätgasen kan kombineras på olika sätt med avskild koldioxid från exempelvis biogasproduktion, vilket ger så kallade elektrobränslen. H C H H Metan = CH4 H Vätgas från biogas/ naturgas (metan) Vätgas kan också produceras genom reformering av biogas och naturgas. Det är metan men med olika ursprung. Biogas produceras genom rötning av exempelvis mat- och slaktavfall, gödsel och avloppsslam. Genom att separera kolet från metanet i biogasen skapas förnybar vätgas. Naturgas har fossilt ursprung och utvinns från källor på land eller under havsbotten. För att skapa vätgas med låga koldioxidutsläpp, så kallad blå vätgas, kan den separerade koldioxiden lagras, till exempel under havsbotten, så kallad CCS (carbon capture and storage). C O Syntesgas = CO + H2 + H2 Vätgas från skogsavfall (syntesgas) Vätgas kan även produceras genom förgasning av skogsavfall som grenar och toppar, eller annan biomassa. Då bildas först en syntesgas, även kallad syngas, som främst består av koloxid och vätgas. Syntesgasen kan sedan med olika tekniker delas upp eller kombineras i olika förädlingssteg till en mängd olika bränslen. H C O Väte-, kol- och syreatom 6 ENERGIGAS NR 2 2021