Tidningen Energi 1
Intervju Gustav Melin Står stadig i motvinden Bio
energi har varit i skottgluggen från EU-håll och många miljöorganisationer på sistone. Men Svebios vd Gustav Melin är ändå optimistisk och tror på en fördubbling av bioenergin till 2045 – ”om bara politiken blir rätt”. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ERIK CRONBERG S 14 luta stödja biobränslen, uppmanade 500 forskare i ett öppet brev till USA:s president Joe Biden och EU-kommissionen i början av februari. Det var bara ett i raden av kritiska inlägg mot bioenergi under det senaste året. Greta Thunberg och Greenpeace är andra stora aktörer som gått hårt åt biobränslen och menar att förbränningen bidrar till skogsförstörelse och förvärrade klimatutsläpp. Även i EU:s initiala taxonomiutkast pekades bioenergi ut som en ohållbar ”övergångslösning”. – Hela utgångspunkten är fel: vi skördar inte skog för energiändamål utan för virkes- och massaprodukter, som i sin tur kan ersätta fossila produkter. Energin kommer från restprodukter som annars skulle förmultna och avge koldioxid ändå, säger Gustav Melin när vi talas vid över en lite svajig Teamslina. Han suckar och verkar lite trött över att behöva dra denna argumentation gång på gång. Ett viktigt argument för motståndarna är att skogsförbränningen leder till koldioxidutsläpp i det korta loppet – och vi har inte tid att vänta tills träden växt upp igen. Även detta är en missuppfattning enligt Gustav Melin: – I all vetenskap räknar man vad som händer med individen eller populationen. Individen, trädet, är alltid klimatpositiv. Det måste växa och samla koldioxid innan man kan elda det. Populationen är hela skogen NR 2 2021 TIDNINGEN ENERGI och den har fördubblats i Sverige de sista hundra åren och ökar varje år i volym. Det är ovetenskapligt att börja räkna från att man skördar bara på ett enskilt skifte och påstå att det tar 50 år att samla in det igen, menar han. – Hela skogen växer ju mer än vad vi skördar varje år. Numera har vi dessutom hållbarhetskriterier. Inga biodrivmedel har lett till avskogning de senaste tio åren. Trots motvinden kan man konstatera att de flesta svenska beslutsfattare, myndigheter och företag ser bioenergi som en central del för att klara klimatomställningen. I Energimyndighetens nya långtidsscenarier, till exempel, är bioenergin ”en viktig pusselbit”. Sedan början av 1980-talet har den svenska bioenergianvändningen nästan tredubblats. En viktig anledning är koldioxidskatten 1991 som medförde att det mesta av det fossila bränslet i fjärrvärmen kunde fasas ut i snabb takt. Idag är bioenergin den största svenska energikällan och står för runt 38 procent av den totala energianvändningen, mest inom värme- och skogsindustrin. Men potentialen är betydligt större, enligt Svebios beräkningar. Enligt den färdplan som organisationen presenterade våren 2020 så kan det svenska bioenergiuttaget i princip fördubblas till 2045. Rapporten var ett svar på Fossilfritt Sveriges branschvisa färdplaner som visade på en kraftigt ökad efterfrågan på bioenergi. – Många menar att biobränslet inte räcker till allt – men det menar vi är fel. Det finns gott om bränsle