Tidningen Energi 1
Gustav Melin framför Stockholm Exergis biokraftvä
rmeverk i Värtan i Stockholm. När kärnkraftverken blir för gamla tror vi att det kommer att bli omkring 40 TWh biokraft för ett optimalt kraftsystem. att ta ut, både biprodukter från industrin, grenar och toppar (grot) och halm. Dessutom borde vi odla energiskog och andra energigrödor, säger Gustav Melin. Går det verkligen att göra på ett hållbart sätt? – Vi har haft hållbarhetskriterier för flytande bränslen sedan 2009 som garanterar att råvaran inte får komma från avskogningsmarker eller från naturskyddade områden. I sommar kommer ett liknande regelverk för fasta biobränslen, så vår verksamhet är ordentligt genomlyst och det är bra. G 16 NR 2 2021 TIDNINGEN ENERGI ustav Melin bottnar i skogs- och miljöfrågorna. Började odla egna grönsaker som 12-åring och satte även igång med biodling några år senare. Den dåliga skolmaten var en drivkraft för honom att fördjupa sig i ekologiska livsmedel. Efter skolan blev det agronomstudier med sikte på doktorand studier. Men istället blev det ett hopp ut i näringslivet, till Agrobränsle, vars affärsidé var att odla salix, energiskog – ”en oslagbar gröda för att producera flis till låg kostnad”. Sommaren 2008 tog han klivet över till vd-stolen på Svebio. Organisationen, med 300 medlemmar, har som huvuduppgift att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljövänligt sätt. Och enligt Svebios färdplan finns det som sagt gott om möjligheter för bioenergin att växa. Störst tillväxt framöver väntas inom transportsektorn genom olika biodrivmedel. Men även inom energisektorn finns det stora möjligheter. – Biokraftverken har producerat runt 11 TWh under senare år, men om vi körde befintliga verk halva året skulle det redan nu ge 20 TWh per år. När kärnkraftverken blir för gamla tror vi att det kommer att bli omkring 40 TWh biokraft för ett optimalt kraftsystem. Men utvecklingen beror på politiken – det går inte att bygga någon kraftproduktion i Sverige med lönsamhet idag, konstaterar Gustav Melin. – En viktig åtgärd för att lösa effektproblemen är att varje kraftslag får stå för sina egna kostnader. Ett aktuellt exempel är havsvindkraften, som borde stå för sina anslutningskostnader. Kraftvärmen är ju redan belägen i det lokala elnätet, den behöver inga nya nät men den behövs för att klara effekten.