Tidningen Energi 1
67 TWh fossilfri el behövs till 2045 för att geno
mföra alla nya stora vätgasprojekt, som Hybrit, LKAB, H2 Green Steel, Perstorp m fl. 15,9 miljoner ton Lägre koldioxidutsläpp till 2045 blir resultatet om samtliga planerade industriella projekt i Sverige går i lås. Det motsvarar drygt 30 procent av dagens utsläpp i Sverige. Därutöver minskar utsläppen i andra länder genom användning av svenska produkter, med drygt det dubbla. (I denna siffra ingår inte H2 Green Steel.) 3 % av dagens svenska vätgas produceras genom elektrolys. Totalt används 180 000 ton vätgas i Sverige idag, merparten inom oljeraffinaderier. Elektrolysör ca 25% KOSTNADEN FÖR ELEKTROLYS El ca 75% Elen står för runt 75 procent av kostnaden för att göra vätgas med elektrolys. Priset på vätgas som produceras i en större anläggning (>100 MW) i Sverige bör kunna gå ner till 25–35 kronor per ton inom några år, enligt Vattenfalls bedömning. Källa: Fossilfritt Sverige, H2 Green Steel – Det är väldigt många delar som måste till – det finns idag inga regler för koncession för vätgasinfrastruktur till exempel. Det finns också flera frågetecken kring hur vätgas ska beskattas, både nu och i framtiden, och vilka andra ekonomiska styrmedel som ska styra mot en ökad vätgasanvändning och produktion. Vätgasens roll måste förtydligas i flera av de regelverk på EU-nivå som ses över inom ramen för den gröna given. Förutom produktion av vätgas genom elektrolys anser Energigas Sverige att den så kallade blå vätgasen bör lyftas fram som ett tydligare alternativ. Blå vätgas är producerad av naturgas där koldioxiden lagras genom CCS-teknik. – Det är ju en tillverkningsteknik som redan finns och då kan vi tillverka vätgas med naturgas från gasnätet. Även de här industrierna vill ju vara klimatneutrala – det är en no-brainer. En sådan teknik ger dessutom flexibilitet så att vätgas kan produceras från naturgas i kombination med CCS istället för genom elektrolys när elpriserna är höga. Ett annat alternativ är förstås att tillverka vätgasen genom reformering av biogas, vilket dessutom kan kombineras med bio-CCS, säger Anna Wallentin. Att vätgasen ser ut att öka så kraftigt – innebär det en risk för kannibalisering på andra gasers bekostnad? – Nej, alla energigaser behövs i alla sektorer om vi ska ställa om på riktigt, säger Anna Wallentin. På Energiföretagen har man påbörjat arbetet med studera vätgasens betydelse för energibranschen. Bland annat ska man ta fram en tidslinje kring vilka åtgärder som behöver göras och när det måste ske. – Det är många nya regelverk som måste till för vätgasen. En annan viktig fråga är kompetensbehovet. Det här är en helt ny nisch och det behövs personer som kan handskas med gas på alla nivåer i värdekedjan, säger Lars Andersson, ansvarig för vätgas på Energiföretagen. Även regeringen är med på bollen och gav i februari i uppdrag åt Energimyndigheten att ta fram förslag på en övergripande nationell strategi för vätgas, bland annat med utgångspunkt från Fossilfritt Sveriges rapport. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli i år. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2021 23 Alla energigaser behövs i alla sektorer om vi ska ställa om på riktigt. Anna Wallentin, avdelningschef, Energigas Sverige