Tidningen Energi 1
Joakim Mårtensson och Zebastian Eliason överblick
ar Sandviksverket från kontrollrummet. detta slag, men då krävs också investeringsstöd. Nästa steg är att genomföra en fördjupad utredning, och vi har fått stöd av Energimyndigheten för detta, säger Erik Tellgren. I kontorsrummet bredvid arbetar Julia Ahlrot, chef – Just nu tittar vi på vilka leverantörer och vilken teknik vi ska satsa på. Julia Ahlrot, chef för strategi och omvärldsrelationer, Växjö Energi för strategi och omvärldsrelationer. Hon är även projektledare för Växjö Energis projektgrupp för bio-CCS där åtta personer med olika kompetens ingår. – Det här är framtiden. Vi tror det kommer en tid när det är en självklarhet att svenska kraftvärmeverk avskiljer och lagrar sin koldioxid. Vi har en färdig projektplan för möjligt genomförande och kan, om alla kritiska moment går rätt, ha en anläggning i drift 2027, berättar Julia Ahlrot. V 34 NR 2 2021 TIDNINGEN ENERGI äxjö Energi har under flera år följt utvecklingen inom bio-CCS, bland annat genom Stockholm Exergi, men det var först förra året som företaget började arbeta mer intensivt för att realisera koldioxidavskiljning i sin egen anläggning. En av anledningarna till företagets optimism är den klimatpolitiska vägvalsutredningens rapport, som lämnades över till regeringen i början av 2020. I rapporten finns en rad förslag som kan undanröja brister och hinder i svensk lagstiftning för koldioxidavskiljning och lagring. I Norden pågår två lagringsprojekt, norska Northern Lights, och danska Greensand, där Erik Tellgren är enda svenska representant i vägledande referensgrupp. – Genom vår medverkan i Greensand lär vi oss mycket som vi har nytta av i vårt projekt. Dessutom stärker vi Växjö som varumärke, vilket också ingår i vårt kommunala uppdrag, säger Erik Tellgren. Växjö Energi planerar att stämma av vissa förhållanden i en testanläggning för bio-CCS för att sedan bygga en fullskalig anläggning som integreras i kraftvärmeverket. I botten av de befintliga skorstenarna kommer rökgasen att ledas vidare till ett 20 meter högt avskiljningsutrymme. Där tvättas gasen med ett lösningsmedel och koldioxiden avskiljs och förvätskas, det vill säga komprimeras, kyls ner till minusgrader och omvandlas till vätska. – Just nu tittar vi på vilka leverantörer och vilken teknik vi ska satsa på. Det finns till exempel olika lösningsmedel som kombineras lite olika med kraftvärmeprocessen, säger Julia Ahlrot. – Dels handlar det om vilken koncentration av koldioxid som man har i sin process och dels hur vi värdesätter el- gentemot värmeproduktion. Eftersom vi går i täten finns det inget facit. Den nedkylda och trycksatta koldioxidvätskan ska sedan transporteras till ett mellanlager i Köpenhamns hamn eller Göteborgs hamn innan det slutligen fraktas ut till ett borrhål i Nordsjön för slutförvar 2 000 till 3 000 meter under havsytan. För Växjö Energi, som ligger drygt 20 mil från Göteborgs hamn, är både pipeline och lastbilstransporter uteslutet av klimat- och kostnads